- Project Runeberg -  Theodore Roosevelt : En Lefnads- och Karaktärsteckning /
20

(1919) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

THEODORE. ROOSEVELT

honom. 1 Albany erhöll han genom statsministern Hay officie’1
underrättelse om McKinleys dcd. Kl. % 2 e. m. ankom tåget till Buffalo, och här i
Ansley Wilcox’ palatslika hem installerades Roosevelt i presidentembetet kl.
% 4 e. in. den 14 sept. 1901. Efter domaren Hazels diktamen eftersade han
presidenteden och undertecknade sitt namn, hvarefter han yttrade: "I
denna stund af djup och förfärande sorg vill jag säga, att det skall bli mitt mål
att fortsätta absolut obruten president McKinleys politik för vårt älskade
lands fred, framgång och ära." Han anmodade derpå de närvarande
regeringsmedlemmarna att kvarstanna i sina resp. embeten, hvilket de samtliga
lofvade att göra.

Ingen af alla Förenta Staternas presidenter har tillträdt embetet vid så
unga år som Roosevelt och ingen heller handhaft det med större kraft och
sjelfständighet än han. Sin fasta öfvertygelse om det rättvisa i att med
bortseende från alla partihänsyn låta duglighet och skicklighet vara de enda
bestämmande faktorerna vid tillsättandet af embetsmän bevisade han allt ifrån
början. Det väckte stort uppseende och inom de demokratiska kretsarna i
sydstaterna en oerhörd förtrytelse, dl han inbjöd negern Booker
Washington, grundläggaren af negerskolan Tuskegee Institute, att komma till
hufvudstaden och rådgöra med presidenten om bästa sättet att reformera de
politiska missförhållanden i södern. När Booker Washington kom till
hufvudstaden, tog han efter gammal vana in i ett litet hotell, der endast negrer
bodde. Roosevelt sände sitt ekipage efter honom, och i Hvita huset
rådgjorde han sedan i all förtrolighet med negerprofessorn om saker, som han
visste att ingen man i södern, vare sig hvit eller svart, kunde gifva så godt
besked om som Booker Washington. Och när gästen återvände till sin
hemstad, medförde han från Roosevelt en inbjudan till förra guvernören Jones i
Alabama, en demokrat, att mottaga utnämning till en
distriktsdomarebefatt-ning. "Jag kan finna goda män för alla sysslor, äfven om jag måste söka
dem bland demokraterna", lär Roosevelt ha yttrat. Protestskrifvelser
ingingo från republikaner bäde i södern och norden, men Roosevelt fäste intet
afseende vid dem. De sydstatstidningar, som kritiserade honom, för det han
nedlåtit sig till rådplägning med en neger, fingo svar på tal af en
nordstats-tidning, som påpekade, att Roosevelt var skarpsynt och stor nog att
igenkänna en Washington, äfven under en mörk hudfärg.

I tullfrågan kämpade Roosevelt för den åsigten, att på samma gång som
landet behöfde tullskydd för sådana varor, som det producerade, och som
andra länder producerade billigare, kunde tullen dock i vissa fall ansenligt
nedsättas. Han afslöjade en räcka af bedrägerier i tulldepartementet och
skandaler inom postväsendet. Han kämpade oaflåtligt för Cuba, som han
ansåg ega rätt att sjelft bestämma, huruvida det ville tillhöra Förenta Staterna
eller styra sig sjelft. Han ifrade med kraft för anläggandet af en kanal
antingen genom Nicaragua eller Panama. Kongressen uttalade sig till förmän
för Panama, men Colombia ställde sig i vägen genom att neka att
underteckna vissa handlingar. Så kom revolutionen i Panama, hvarpå Panama
förklarade sig som själfständig stat och blef såsom sådan erkänd af Förenta
Staterna. Krigsskepp från Förenta Staterna hindrade trupper från Colombia
att landstiga och söka återeröfra provinsen. Vare sig Roosevelt, som det
påstås, "hade sin hand med i Panama-revolutionen eller icke, så blef i alla fall
målet vunnet, så att kanalanläggningen genom Panama kunde påbörjas.

1901 öfvertalade Tyskland Italien och England att deltaga i en blockad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:27:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rooseveltt/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free