Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
THEODORE. ROOSEVELT
ej som enskild medborgare han åstadkommit förlikningen,
penningbelöningen snarare borde betraktas såsom ämnad åt det land, han representerat, än
åt honom sjelf, och ville derför icke behålla den. Han tänkte först på att
donera den som grundfond till underhållandet af en permanent fredskomlté
i Washington med uppgift att arbeta för åvägabringandet af bättre
förståelse mellan arbetsgifvare och arbetare inom den amerikanska industrien
och jordbruket. Men denna idé tycktes icke väcka någon vidare anklang,
och först år 1918, då fredspriset, aom under tiden ställts på tillväxt, belöpte
sig till $45,482, gjorde Roosevelt en afgörande bestämmelse rörande dess
användning. Med undantag af $5,000, som han gaf till sin sonhustru, mrs
Theodore Roosevelt Jr., fördelade han resten af priset i större eller mindre
belopp mellan Röda korsföreningar, frälsningsarmén, serbiska nödlidande,
olika välgörenhetsanstalter o. s. v.
Med icke mindre skicklighet än den han ådagalade vid fredsm&klingen
af-värjde han en stor fara för sitt eget land. En strejk bland kolgrufvearbetare
hotade med en kolbrist, som ofelbart skulle lamslagit all industriel
verksamhet och framkallat omätligt lidande. Roosevelt sammankallade
gruf-egarne, förmännen och ledarne för arbetarnas fackförening samt åstadkom
genom sin personliga magnetism, kraft och korrekta uppfattning af
situationen en förlikning, hvarigenom all misshällighet bilades. Med samma
oförskräckthet företog han sig att bringa de mäktiga industriella intressena,
trusterna, jernvägs- och försäkringsbolager m. fi. till hörsamhet. "Ensam
bland alla sina samtida", säger senater Depew, "såg han med sin ojemförliga
8karp8ynthet en annalkande storm. Han förnam befintligheten af en oro,
som hotade att utvecklas till farligt hat mot all framgång. Hans
jernvägs-lagstiftning aflägsnade många af de maktmissbruk, som voro oundvikliga
följder af det snabba Järnvägsbyggandet och konsolideringarne. Han
stäfja-de de stora trusternas framfart och monopolväsendet. Han ådrog sig bitter
fiendskap från de mäktiga intressenas sida inom flnansverlden, bland
spekulanter och börsspelare, men när han, såsom det var hans vara att göra,
kallade industrikaptenerna till sig. omvände han åtminstone en af de skarpaste
bland dem genom att framställa en ovederlägglig sanning i den korta satsen:
"Min herre, det föreligger er att antingen göra upp med mig nu eller med
pöbeln längre fram."
Han bidrog kraftigt till upprättandet af Amerikas anseende i orienten ej
blott genom fredsmäklingen mellan Japan och Ryssland, utan äfven på andra
Fätt. Han lät revidera de skadeersättningsanspråk, som Förenta Staterna
gjort gällande mot Kina på grund af boxar-upproret. Kina hade förbundit
sig att under loppet af 40 år betala $24,440,000 till Förenta Staterna med 4
procents ränta. Roosevelt fann, att beloppet var för högt tilltaget, och att
$11,055,000, hvaraf redan 6 millioner hade erlagts, betäckte de kostnader,
som vållats landet genom det nämnda upproret. Härigenom kastades en
r.kugga öfver alla de öfverenskommelser om skadeersättning, som gjorts
mellan europeiska makter och Kina. Om Förenta Staternas fordran varit för
högt tilltagen, hvad skulle då sägas om de 56 millioner, som Frankrike gjorde
anspråk på, de 60 millioner, som tilldömts Tyskland, eller de 87’^ millioner,
som Ryssland begärde? "Sanna förhållandet var", skrifver en historiker,
"att de kristna länderna på det skamligaste kuggade Kina år 1901, och att
Amerika var det enda af dem, som vägrade att behålla rofvet, och detta för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
