Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 THEODORE. ROOSEVELT
nämligast på den grund, att Roosevelt var för hederlig för att tillåta det att
handla orättvist."
Det var emellertid först under det sista året af Roosevelts styrelse, som
den största faran yppade sig, möjligheten af ett krig med Japan. I Vancouver.
B. C., och i Bellingham, Wash., föröfvades våldsamheter mot hinduer, i San
Francisco agiterades mot japanerna. Allt detta skedde hufvudsakligen på
anstiftan af arbetareföreningarne, men i allmänhet var stadsbefolkningen på
vestkusten hätsk mot asiaterna och mest mot japanerna. Den demagogiska
gula pressen retade upp sinnesstämningen, tills allvarlig fara för ett krig
syntes vara för handen. Roosevelt sände då Taft till Japan som
fredsambassadör. Vid en middag i Tokio. gifven till Tafts ära, betecknade Taft i sitt tal
alla antydningar om krig mellan Japan och Förenta Staterna såsom
skändligt förtal och framhöll det barocka i ett af tidningarna utspridt rykte, att
Förenta Staterna ämnade sälja Filippinerna. Detta lugnade
sinnesstämningen i Japan I San Francisco fortsattes emellertid agitationen mot
japanerna, och en tidning i Japan fordrade på grund deraf en internationel
undersökning. Hvarken regeringen i Japan eller den i Washington fäste något
afseende dervid. För att återgälda Tafts besök sände Japan general Kuroki
till Förenta Staterna, likaledes som fredsambassadör. Han mottogs öfver
allt med vänlighet och till och med beundran. Men det spekulerades
fortfarande öfver möjliga utsikter, tills Roosevelt hittade på knepet att sända den
amerikanska krigsflottan på en färd rundt Jorden. Denna samling af
skräckinjagande vidunder af modernaste typ slog verlden med häpnad, och innan
flottan ens hunnit rundt Cape Horn, beredd — såsom amiral Evans uttryckte
det — till nöje eller strid, hade Japan officiellt inbjudit den att besöka dess
kuster.
Ingen af Amerikas öfriga presidenter har genomdrifvit så många reformer
på alla områden som Roosevelt. Han ökade skogsreservationernas antal och
omfång, fick till stånd en konstbevattningslag, en lag om arbetsgifvares
skyldighet att godtgöra arbetare för lidna skador, en lag om reglerande af
jern-vägstjenstemäns arbetstid, lagar till allmänhetens skydd mot förfalskade
födoämnen, mediciner m. m. Han ställde om, att skogstjufvar och bedrägliga
posttjenstmän blefvo straffade, att korporationer förbjödos bidraga till
valfonder, satte i gång en rörelse till förbättrande af lefnadsförhållandena på
landet, förordade arfs- och inkomstskatt, postsparbanker, paketpost m. m.
Vid präglingen af de nya guldmynten år 1907 lät han utesluta det gamla
mottot "In God we trust", som dittills stått att läsa på dessa penningar.
Många menniskor protesterade, men Roosevelt förklarade som sin åsigt,
att detta uttryck, i sig sjelft vackert och högtidligt, verkade vanvördnad och
nästan hädelse, när det användes på pengar, och ban påpekade som bevis,
hur det gycklats dermed i otaliga tidningsbilder och artiklar under det
mångåriga käbblet om frisilfver. Detta kan tyckas vara en småsak, men den
vittnar i alla fall om Roosevelts rättskänsla och om hans skarpa blick, som såg
allting, smått såväl som stort. Ett af de sista minnen, vi ha af Roosevelt
från hans presidenttid, är det glänsande tal. som han höll på 100-årsdagen af
Lincolns födelse, den 12 februari 1909 på Lincolns födelseplats, och hvarur
jag anfört ett utdrag i min Lincoln-biografi.
Det amerikanska folket uppskattade Roosevelts kraftfulla, rättrådiga
styrelse till den grad och hyste en sådan beundran för hans gedigna
personlighet, att det i strid mot alla gamla traditioner önskade honom som president
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
