Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
THEODORE. ROOSEVELT
lemna honom i fred för en vecka. Han och familjen besökte nu i tur och
ordning Rom, Genua, Wien, Budapest, Paris, Brussel, Amsterdam,
Köpenhamn, Kristiania, Stockholm, Berlin och London. Hela denna resa var ett
formligt triumftåg, öfverallt helsades han med samma värme och
entusiastiska beundran, som mötte president Wilson 9 år senare, då han kom till
Europa för att biträda vid fredsuppgörelsen med Tyskland. General Grant
hade också under sin resa rundt jorden ett ’30-tal år tidigare välkomnats i alla
länder på ett sätt, som väckte amerikanernas förtjusning och stolthet, men
han var en tystlåten, stel och vigtig person och gjorde intet stadigvarande
intryck på dem han kom i beröring med. Roosevelt var full af energi,
gemytlig och folklig och egde förmåga att yttra sig med en ledighet, kraft och
djerlhet, som verkade magnetiserande Honom kunde ingen någonsin
glömma. Hans öppenhet och rättskänsla drefvo honom stundom till hvad som
kunde förefalla som öfverilning eller oförsigtighet. Både i Egypten och i
London sade han rent ut i sina tal, att engelsmännen icke styrde Egypten
rätt. I Guild Hall I London yttrade han följande: "Ni behandlade den
pan-egyptiska rörelsen och religionsstriderna ganska opartiskt. Men i st. f. att
erkänna detta tog sig en del af befolkningen anledning att framkalla en
rörelse mot utländingar. Ministern Butros Pascha, en duglig embetsmän,
som uppehöll engelsk styrelse och arbetade för sina landsmän, blef just af
denna orsak mördad. De egyptiska nationalisternas ställning till mordet på
Butro visar, att de ej blott sakna vilja, men äfven förmåga att ens på minsta
sätt handla rättvist. Om ni känna, att ni icke böra vara i Egypten, och icke
ha någon åtrå att upprätthålla ordningen der, så för all del gån derifrån! Om
ni deremot känna, att det är eder skyldighet mot civilisationen att stanna, så
visen er redo att bära det ansvar, som eder ställning ålägger er. Ni räddade
Egypten från ruin. Utan styrelse från utlandet kommer Egypten åter att
förfalla i kaos. Någon nation måste styra Egypten. Jag hoppas, att ni
besluta att taga det som eder pligt att vara den nationen." "Om någon annan
främmande statsman hade talat så till åhörarna i Guild Hall. hvilka
utgjordes af regerings-embetsmän och landets förnämsta medborgare, skulle de
ögonblickligen protesterat", säger Depew, "men engelsmännen äro goda
sportsmän, och de insågo, att sportsmännens höfding sagt dem rena
sanningen. och de applåderade." London Times skref: "Det skulle vittna om en
bedröflig brist på humor — och tyvärr sakna många bland oss denna
egenskap — att taga illa upp en ärlig kritik. Väl underrättad, som Roosevelt är.
har han mildt och vänligt erinrat oss om något, som vi åtminstone äro i fara
att glömma, och intet missnöje med kritik från andra bör tillåtas att hindra
oss från att behjerta de sanningar han yttrat."
I Paris hade Roosevelt till åhörare republikens president,
premiormini-stern och öfriga regeringsledamöter, medlemmar af franska akademien och
framstående representanter från alla områden af fransk verksamhet. Men
det hindrade honom icke från att i sitt för öfrigt alldeles utmärkta tal om
medborgarskap i en republik yttra med tydlig hänsyftning på något, som
utgör en speciel egenhet för franska folket: "Vigtigare till och med än att
kunna arbeta, vigtigare till och med än att kunna strida, där det behöfves,
är att minnas, att den högsta välsignelsen för någon nation är, att den
lämnar säd att ärfva landet. Det var höjden af välsignelse i de bibliska
tiderna, och det är så ännu. Den största af alla förbannelser är barnlöshe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
