- Project Runeberg -  Theodore Roosevelt : En Lefnads- och Karaktärsteckning /
43

(1919) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43 THEODORE. ROOSEVELT



träda i Frankrike med 20,000 man. Han besökte presidenten och framlade
sin plan för honom. Wilson lyssnade med intresse, men sade ingenting.
Dock syntes det till en början, som om både han och hans kabinett gillade
Roosevelts förslag. Det rekommenderades till kongressens öfvervägande,
men sedan det förkastats af representanthuset och senaten debatterat både
för och emot det. blef det vetobelagdt af presidenten. Det kan bli fråga, om
någonting i hela Roosevelts lefnad smärtade honom så djupt som detta, att
han icke fick våga sitt lif för det af honom så högt älskade fosterlandet 1 en
strid för mensklighetens rättigheter. Någon tröst fann han väl dock deri,
att frivilliga anmälde sig till deltagande i hans tillämnade expedition så
tätt, att deras antal på kort tid växte till 180,000, äfvensom deri, att hans fyra
söner visade sig ha ärft hans martialiska anda och utan tvekan gingo ut 1
striden, så snart Amerika blandat sig i den europeiska villervallan.

Med sin första hustru hade Roosevelt, såsom förut nämnts, blott ett barn,
dottern Alice. Den andra hustrun hade skänkt honom fem barn: dottern
Ethel, född 1891, sedermera gift med dr Richard Derby, samt sönerna
Theodore. Kermit, Archibald och Quentin, födda resp. 1887.1889,1894 och 1897.
"Jag ber till Gud", yttrade Roosevelt till en vän, "att han i sin barmhertighet
vill sända dem tillbaka till mig friska och oskadade, men i mitt hjerta vet
jag. att det är för mycket att våga hoppas något sådant. Jag vet, hvad
modern krigföring vill säga. och jag känner mina gossar. Jag vet, att de skola
göra sin pligt, och det betyder fara." Vid ett möte, som hölls någon tid
efter det Amerika inträdt 1 kriget, och der Roosevelt var med och höll tal.
frågade en af åhörarna honom försmädligt, hvarför han inte var i Frankrike.
Man kan föreställa sig, hur djupt en sådan anmärkning skulle såra
Roosevelt, och det är alls icke att undra på, att han svarade som han gjorde, med
af harm skälfvande stämma: "Jag icke blott bad om lof att få fara dit, utan
kom med 100,000 man till hjelp. Och jag skall säga er, ni som sitter der
borta, att jag har sändt mina fyra söner, af hvilka hvars och ens lif är mig
tusen gånger kärare än mitt eget, om ni kan begripa, hvad det vill säga. ni
kreatur der borta!"

Roosevelt hade efter mordförsöket mot honom hösten 1912 aldrig fullt
återvunnit sin forna helsa, och strapatserna under den äfventyrliga färden i
Brasilien samt det feberanfall, för hvilket han der varit utsatt, hade
ytterligare försvagat honom. I februari 1918 insjuknade han allvarsamt och måste
undergå en operation för en abscess. Han kom dock snart på fötter igen och
höll, fastän afrådd derifrån af sina läkare, tal vid ett Röda kors-möte,
emedan, som han sade, det var krigsarbete, som måste göras. Kort derefter
insjuknade han igen. "Fins det ingen möjlighet att utrota den der brasilianska
febern ur mitt system?" frågade han en dag sina läkare; "alltsedan min
återkomst från Brasilien har den gifvit sig tillkänna än på ett sätt, än på
ett annat." Läkarna svarade, att det var just hvad de hade i tankarna, men
att han måste låta föra sig till ett sjukhus. Han undergick nu åter en
operation. Till det förra onda sällade sig en öronåkomma, men den gaf med
sig, och efter något mer än en månads vistelse i sjukhuset utskrefs han
derifrån. Läkarna rådde honom att stanna hemma i lugn och ro, och han
försökte lyda detta råd, men icke länge. I slutet af mars var han åter ute och
flackade och höll vid republikanska statskonventet i Portland, Maine, ett af
sina bästa tal, hvari han föreslog ett program, hvarom partiets olika
faktio-ner kunde ena sig. I maj företog han en tur till Milwaukee och andra plat-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:27:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rooseveltt/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free