- Project Runeberg -  Theodore Roosevelt : En Lefnads- och Karaktärsteckning /
44

(1919) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

THEODORE. ROOSEVELT

ser, der tyskarna voro talrika, och predikade amerikanism för dem. Under
ett besök i Chicago i juni angreps han af rosen, men fortsatte dock mot
läkarnas varningar sin föreläsningsresa. Den 4 juli talade han till den
ut-landsfödda befolkningen i Passaic och på arbetaredagen vid sjösättningen af
ett fartyg i Newberry. Kom så underrättelsen om, att hans son Quentin, som
den 17 juli rest till Frankrike för att som löjtnant inträda i luftkrigstjensten,
omkommit under en strid mot två tyska luftskepp. Theodor och Archibald
hade redan förut blifvit sårade i kriget. Detta tillsammans med hvad han
förut genomgått tärde på honom. Fast han till dett yttre höll god min och
när sönerna nämndes uttryckte sin belåtenhet med att de gjort sin pligt,
sörjde han dock sin son mer, än hvad han visade. Han uppträdde ännu
några gånger, bl. a. vid ett möte i Carnegie Hall. Symptom af reumatism
visade sig, och den 11 nov., samma dag som vapenhvilan i Europa inträdde,
måste han lägga sig i sjukhuset. På juldagen var han kry nog att resa hem.
Några dagar förut hade han dikterat en artikel för Kansas City Star, i
hvilken tidning han de senaste åren varit medarbetare. Han gjorde upp planer
att nästkommande maj resa med sin hustru till Frankrike och besöka
Quen-tins graf. Med undantag af att reumatismen anfäktade hans högra hand, så
att han ej kunde skrifva svar på en inbjudan från en komité att såsom
hedersledamot deraf mottaga återvändande soldater från Frankrike, utan
måste låta sin hustru skrifva svaret, var han den 5 jan. 1919 synbarligen kry,
och ingen kunde ana, att det var hans sista dag på jorden. Kort efter kl. 4
på morgonen den 6 afled han, medan han sof. Den direkta dödsorsaken var
en blodpropp i ena lungan, en opasslighet, som på läkarespråket kallas
em-bolus. Roosevelt hade några månader förut haft ett liknande anfall, men
då lyckligt öfvervunnit det onda. Hans sista ord i lifvet voro riktade till
hans negerbetjent James Amos och lydde: "Var snäll och släck ljuset!" Han
begrofs den 8 jan. i Youngs Memorial Cemetery nära sitt hem Sagamore Hill.
Bland närvarande vid begrafningen märktes Taft, Elihu Root. Leonard Wood,
Clianip Clark, Cannon, Hughes, vice-president Marshall representerande
Wilson. som befann sig i Frankrike, representanter för de olika
regeringsdepar-teemnten, för kongressen, den diplomatiska kåren o. s. v. Jordfästningen
förrättades af dr George Talmage, och bibelspråk och psalmer lästes af
biskop Burgess. På begäran af mrs Roosevelt förekom ingen sång eller musik
och inga blommor med undantag af en krans, som sändts af medlemmar af
rough rider-kompaniet. Den låg på kistan, när denna sänktes i grafven.
Hela Roosevelts familj var tillstädes vid jordfästningen utom sönerna
Theodore och Kermit, hvilka befunno sig i Europa. Roosevelt efterlämnade en
förmögenhet af omkring $500,000. Troligen var detta ej mycket mer, än hvad
han ärfde efter sin fader och hvad hans hustru tillsköt till boet, men sä
hade hans utgifter också alltjämt varit stora. Resan i Afrika, ensamt den.
lär ha kostat honom en hel förmögenhet.

Sorgebetygelser i bref och telegram kommo från alla länder. Furstar och
statsmän, författare, embetsmän, folk inom alla verksamhetsgrenar täflade
om att uttrycka sin sorg. Kongressen och högsta domstolen afslutade sina
förhandlingar för dagen, när underrättelsen om Roosevelts död nådde dem.
Flaggor öfver allt i verlden hissades på half stång. Flaggorna på Hvita
huset och alla regeringsbyggnaderna hängde på half stång i 30 dagar enligt
påbud af president Wilson. Tio luftskepp från Hazelhurst kretsade på e. m.
den 6 jan. rundt Roosevelts hem och nedsläppte blomstergärder, och luft-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:27:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rooseveltt/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free