Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
THEODORE. ROOSEVELT
i krigstid och dess ledande och kontrollerande anda i fredstid." Under sin
resa i vestern 1903 höll Roosevelt ett tal för en stor folkskara i Ellensburg.
Wash., hvari han bl. a. yttrade: "Jag tänker ibland, att nybyggarens
hustru har en tyngre börda att bära än nybyggaren sjelf." Han tystnade för
ett ögonblick, liksom öfvervägande detta uttryck och utbrast derpå: "Ja,
det har hon sannerligen!" Detta måtte han kommit ihåg sex år senare, ty
i den ofvannämnda rapporten förekom följande passus: "Farmaren bör inse,
att den person pl farmen, som behöfver den största hänsynen, är hans
hustru. Jag menar icke, att hon skulle få bekvämlighet på pligtens bekostnad,
ty hvarken man eller kvinna är verkligt lycklig eller gagnelig, om de icke
göra sin skyldighet. Men om kvinnan gör sin pligt, är hon berättigad till
större hänsyn än mannen sjelf, och han skulle egna särskild uppmärksamhet
åt hennes behof."
På samma manliga sätt uttalade sig Roosevelt i alla frågor, etiska såväl
som rent praktiska. Han hade nästan alltid rätt. Han hade också sina
bestämda åsigter, men var i allmänhet villig att ändra dem. när någon
öfver-bevisade honom om, att hans uppfattning var oriktig. Två undantag från
dessa regler ha dock anmärkts. Så hade han, enligt hvad den
sv.-amerikan-ske journalisten Chas. K. Johansen påpekat, "uppenbarligen orätt, då han
påstod, att en utrikes född medborgare ej kunde bli i grund och botten lojal
mot Förenta Staterna, om han hade någon kärlek kvar för det land, som
sett honom födas, och att det var så omöjligt att älska båda, som det vore
för en man att älska sin hustru ooh ändock påstå, att han älskade sin
mä-tress. Det är öfversvinneligt och öfverflödande gifvet en man att älska sin
hustru och likaledes hysa tillgifvenhet för sin moder. Det land, en
adopterad medborgare kommer från, betraktar han ej som sin älskarinna, utan som
sin moder. Och den, som förnekar sin moder, blir en dålig make."
Likaledes hade han orätt, då han i ett af sina historiska verk betecknade Thomas
Paine som "en smutsig, liten ateist". Paine var renlig, reslig och till
trosbekännelsen deist. Detta blef vederbörligen påpekadt för Roosevelt, och det
har både förvånat och harmat tusenden, att han icke i den följande upplagan
af den bok. hvari uttrycket förekom, lät rätta detta. Det var så olikt honom
att försumma att taga tillbaka en orättvis smädelse. I regel tycktes han
till och med bemöda sig om att söka upptäcka egna misstag och inhemta
andras meningar. Då någon frågade honom, hur han, en praktisk man med
iiöga ideal, kunde bekväma sig till en rådplägning med s.dana män som
jernvägsmagnaten Harriman, oljekungen Archbold m. fi., svarade han: "Jag
har alltid handlat och skall alltid handla enligt den teorien, att om det fins
någon man. af hvilken jag tror mig kunna erhålla någon upplysning af värde
för styrelsen, medan jag innehar en offentlig befattning, så skall jag skicka
efter honom och höra hvad han har att säga, sak samma hur vidt skilda vår:*
åsigter äro på andra områden. Medan jag var president, skickade jag bud
på trustmagnater, arbetareledare, socialister, John L. Sullivan, Battling
Nelson, dr Lyman Abbott. Jag skulle kunna räkna upp en hel mängd personer,
som jag vid olika tillfällen sände efter. Och om jag någonsin finner, att min
moral är så svag, att den ej tål att komma i beröring med vare sig
trustmagnater, socialister, arbetareledare, eller hvem det vara må, så säger jag
farväl till det offentliga lifvet." Roosevelt ville, att alla skulle bilda sig
höga llfsideal och med mod kämpa lifvets strid som goda medborgare. Och
med en god medborgare menade han en man, som skötte sin syssla troget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
