Vad sällhet i vinden...
Oändlighetens kyssar...
Hur har mitt liv förvandlat sig och blivit stilla,
bedrägligt stilla...
Lyckliga sagoprinsessa,
ditt hjärta stormar hårdare än oceanens.
Bär man förgäves ett sådant hjärta i sitt bröst?
Tid, lyssna till min sång!
Sjunga i helvetet så de fördömnda,
svarar dem himmelens eko iblad.
Nej, mitt hjärta, du går genom elden!
Skrämmer ej ödet min gudagestalt?
Lyda ej lyckans små genier en vink av min hand?
Kommer ej framtiden, om jag den kallar?
(September 1918)
