- Project Runeberg -  Rosa och Rosita. Lustspel i två akter /
41

(1913) [MARC] Author: Clara Andersen, Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

damerna som var dottern och vilken som var
brorsdotttern!» — (Talar.) Är karlen galen? — »Men med ert
förstånd, bögtärade herre, och med den kraftiga hjälp
jag sänt er i denna beskrivning, skall ni snart komma
sanningen på spåren; och till en man av ert slag,
sänder man icke, om jag så får uttrycka mig, knäckta
nötter att äta. I glad övertygelse om att hava visat
er all den tjänst jag förmätt, har jag den äran att
förbliva

er affärsvän och tjänare
Alfonso Diego Hallonqvist y Campomanes.»

Jag tror karlen är förbannad!Jag är ju lika slug
som förut! — Vad säger du?

FRUN. Att det var dålig valuta för så mycket
besvär och tre riksdaler!

STÅL. Vänta, Jeannette, låt oss inte göra mannen
orätt! Här är ett postskriptum . . . pass på, här
kommer det! (Läser.) »Just nu faller det mig in, min herre,»
— Vad sa jag? Nu faller det honom inl — »det
faller mig in att det möjligen kunde intressera er att
se prov på utmärkt spansk fårull, varav jag har
ständigt välförsett lager. I den övertygelsen att det skall
bliva välkommet, sänder jag er en liten låda . . .»
(Ursinnig i det kan kramar ihop brevet.) Gå för tusan med
din ull, din gamla croiserade fårskalle! (Rosita skrattar
uppe i trädet.
) Jaså, du skrattar, Jeannette? Nå, det är
ju vackert utav dig! Det är värdigt en hustru! Var
så god, gå på du, skratta duktigt!

FRUN. Skrattar jag! Nej, kära gubben, det
misstar du dig i! Jag sitter tvärtom och är så artig att
jag håller mig från att skratta, fast jag är färdig att
kvävas därvid! Men efter du är så god och ber mig,
så . . . (skrattar) för din skull . . . (skrattar). Stackars
Tomas, med din låda! (Skrattar.) Vet du, det riktigt
pinade mig, men när jag tänker pä brevet . . .
ha-ha-ha, och ser på din min — ha-ha-ha — så kan jag
inte annat än . . . (Skrattar. Rosita skrattar på samma
gång.
)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosarosita/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free