Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En manlig Iokaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våldsamhet? Vad förmår blygselkänslans
fördom mot naturens oemotståndliga vilja?
Deras fingrar råkade snudda vid varandra.
Det behövdes inte mer. Drivna av sinnenas
brutala kraft, famnade de varandra, och hon
gav sig hän.
Hon skulle få ett barn. Var det älskarens eller
mannens? Kunde hon väl veta det? Jo, det
var helt säkert älskarens.
Då greps hon av en ofrånkomlig ångest. Hon
var övertygad att hon skulle dö, när barnet
föddes, och åter och åter lät hon sin älskare svära
att vaka över barnet under hela sitt liv, att inte
neka det något, att vara allt för det, allt, och att
till och med, om det blev nödvändigt, begå ett
brott för att barnet skulle bli lyckligt.
Denna fixa idé närmade sig vansinne. Hon
hetsade upp sig mer och mer, då hon närmade
sig stunden för sin nedkomst.
Hon dog, när hon gav livet åt en flicka.
Den unge mannen greps då av en så djup
förtvivlan, att han icke kunde dölja den. Maken
hyste måhända sina misstankar; kanske visste
han att barnet icke kunde vara hans. Alltnog,
han stängde sin dörr för den han trodde vara den
verklige fadern och undanhöll honom den lilla
flickan, som han lät uppfostra i stor avskildhet.
Och många år gingo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
