Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Simpevarp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.518
Simpevarp. By i Misterhults sn,
Tunaläns hd, Kalmar län, vid
Östersjön
Simpnäs. By med qvarn i Vätö sn,
Bro skplg, Stockholms län, på
Björk-öns ö. sida vid Alandshaf. På en klippa
utanför märkes Simpnäsklubbs fyr,
afsedd för seglingen mellan Björkön och
Arholma.
Simris. (Cimbris.) Sn i Jerrestads
hd, Kristianstads län, vid Östersjön,
närmast s. om Simrishamn. 0,103
qv.-mil eller 2,386 tnld, 12V? mtl, 1,165
inv., 681,520 kr. fastighetsvärde. Något
kuperad mark, skoglös, odlad och med
god jordmån: vid hafsstranden
flerestädes sandstenshällar. Sn består af
byarne Simris och Viarp samt
Branteviks fiskläge. I Simris by tegelbruk
tax. 2,000 kr. Sn med annexet
Nöb-belöf bildar ett regalt pastorat af 2
kl. i Lunds stift. 2 skolhus.
Simrishamn. (Cimbrishamn,
enligt folkets uttal Sömmershamn.) Stad
i Kristianstads län på Skånes
sydöstligaste hörn vid den vesterifrån
kommande lilla Simrishamnsåns utlopp i
Östersjön. Genom en 21 2 mil lång
jernväg anknytes staden till Tomelilla
på Ystad—Eslöfs jernväg och svenska
jernvägsnätet. Begelbunden
ångbåtstrafik eger rum på närmaste
kusthamnar, Kalmar, Stockholm, Kjöbenhavn
och Lübeck. Simrishamn var
ursprungligen hamn för den 3/4 mil in i
landet belägna staden Tummatorp (nu
byn Tommarp). hvilken nedbrändes år
1124 af norske konungen Sigurd
Jorsalafarare och dref tidigt ansenlig sjöfart
och betydligt fiske. Simrishamn
omtalas på 1300 talet som stad, men
tyckes ej ha varit betydlig. En pest
bortryckte år 1565 två tredjedelar af
invånarne. Det under 1700 talet
uppväxande välståndet led svårt af
krigs-olyckor och eldsvådor, och först i våra
dagar, sedan en ändamålsenlig hamn
(med fyr) blifvit anlagd och nu äfven
jernvägsförbindelse kommit till stånd,
har staden under friare
näringsförhållanden kunnat gå något betydligt
framåt, hvartill dess läge i en rik nejd
gifver anledning. Folkmängden uppgår
till 1786 personer. Stadens område
utgör 870 tunnland. Fastighetsvärdet
är 1,285,600 kr., deraf 126,800 kr. för
jordbruksfastighet. I staden linnas
jernvägsstation, postexpedition, tele-
grafstation gästgifvaregård och ett par
hotel, bankkontor och sparbank,
lasarett, tullkammare och sjömanshus,
fullständig badanstalt, pedagogi och
folkskolor, missionshus samt utgifves en
halfveckotidning. Skjuts lemnas till
Börum 1 mil, Stiby 1,3 och
Hammen-hög 1.5 mil. Handeln utgöres mest af
spanmålsutförsel. Staden är ganska
regelbundet och väl bebygd, ehuru
husen i allmänhet äro små, märklig är
den gamla kyrkan och de nya
rådhuset, lasarettet och folkskolan.
Planteringar ha uppvuxit i och vid staden,
hvars omnejd är flack och kal, men
bördig och rik. I kyrkligt hänseende
utgör stadsförslgn med annexet
Jerre-stad ett regalt pastorat af 3 kl. i Lunds
stift.
Simsjön i Skaraborgs län. By i
Våmbs sn, Kåkinds hd, vid ett
lik-nämdt vatten på Billingen.
Simsjön i Stockholms län. Gård i
Öfverjerna sn Öknebo hd, vid V.
stambanan och den lilla Simsjön. Tillhör
Bankesta.
Simtuna. Hd i Vestmanlands län,
omfattande 9 snr och sockendelar
nemligen större delen af Vesterlöfsta, hela
Enåker, Simtuna, Altuna, Frösthult,
mindre deiar af Sevalla och Nora samt
hela Tärna och Norrby. Från
Ferne-bofjärden af Dalelfven och Gestrikland
i n. sträcker hdt sig till Asunda hd a-f
Upsala län i s., pä ö. sidan gränsar
det till Våla och Torstuna, på v. till
Öfvertjurbo och Yttertjurbo hd.
Sag-ån bildar gräns i v. ända från Sala,
hvilken stad ligger strax utom hdt.
Vidden är 5,285 qv.-mil, hvaraf land
5,108 eller 118,218 tnld, hemmantalet
28529/48 mtl, folkmängden 8,246
personer och värdet på ali fast egendom
5,270 829 kronor. Örsundaån flyter
genom hds ö. delar och slutligen genom
en bördig slättbygd; en annan rik
trakt ligger vid Sagån. För öfrigt är
ytan kuperad, till stor del
skogbärande, i synnerhet i n., der äfven
betydliga kärr och mossar saint den
ansenliga sjön Hallaren förekomma. Af
åtskilliga höjdsträckningar är
Dalkarlsåsen den märkligaste. Herregårdarne
äro ej mycket talrika eller betydliga,
nämnas må dock Befvelsta och
Boi-tomta. Upsala akademi eger många
hemman. I industrielt hänseende
märkas många ångsågar i n. trakterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
