- Project Runeberg -  Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige / Senare bandet: L-Ö /
950

(1882-1883) [MARC] Author: Carl Martin Rosenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Vadsbo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sjötorp. korsad vid Töreboda af V.
stambanan, som i motsatt riktning går
genom hdt, dervid den upptager
Mariestad—Moholms jernväg, medan den
först utom det upptager den delvis hit
hörande Karlsborgs jernväg.
Jernvägen Nora—Karlskoga har stationerna
Gullspång och Otterbäcken inom hdt.
Jordbruket är hufvudnäring, hvarjemte
industrien är betydlig, hufvudsakligen
vid såg- och jernverk. Större
egendomar, oftast med bruk, äro Ryholm,
Skagersholm, Börstorp, Forsvik.
Valaholm, Säby, Bölet, Ribbingsfors, Bäck,
Fredriksfors, Gudhammar, Moholm och
Foglö. Hdt omsluter länets
residensstad Mariestad; bland andra platser
må nämnas Karlsborgs fästning.
Töreboda, Hofva, Moholm och några andra
jernvägsstationer. Snrne äro 49,
fördelade på N. och S. Vadsbo domsagor
och fögderier, de senare med tills. 6
länsmansdistrikt. N. domsagan
omfattar i Hasselrörs tg 13 snr: Ekby, Utby,
Ullervad, Ek, Leksberg, Björsäter, Torsö,
Hassle, Berga, Färed, Fredsberg,
Björsäter och Bäck; i Hofva tg 5 snr:
Lyrestad, Amnehärad, Hofva, Finnerödja
och Elgarås; S. domsagan räknar i
Binnebergs tg 15 snr: Horn, Frösve,
Säter, Odensåker, Tidavad, Låstad,
Binneberg, Flistad, Götlunda, Väring,
Locketorp, Berg, Lerdala, Böja och
Timmersdala; i Valla tg 14 snr: Fägre,
Trästena, Undenäs, Tived, Halna,
Ransberg, Mölltorp, Bellefors, Beateberg,
Ekeskog, Hjälstad, Mo, Vad och
Svenneby. I kyrkligt hänseende höra snrne
till N. Vadsbo, S. Vadsbo och Billings
kontrakt af Skara stift.

Vadsbo i Skaraborgs län, Vilske hd.
By i Trevattna sn nära Sörby
jernvägsstation.

Vadsbro i Kopparbergs län. By i
By sn, Folkare hd, vid Bysjön af
Dalelfven.

Vadsbro i Södermanlands lån,
Oppunda hd.
Sn kring Flen—Oxelösunds
jernväg, som här har stationen
Vadsbro, hvilken äfven är post- och
telegrafstation, belägen 1,2 mil från Flen
och 4,6 från Oxelösund. 0,407 qv.-mil,
hvaraf land 0,333 eller 7,704 tnld, 27
mtl, 894 inv., 747,225 kr.
fastighetsvärde. Talrika sjöar splittra området:
frånsedt Torpsjön i n.ö. skogstrakten,
uppträda i sns mera bebygda, ehuru
backiga och delvis skogbärande nedre
delar sjön Veckeln med dess
fortsättning Hedenlundasjön, hvars afloppså
går förbi kyrkobyn til] Vassjön, nära
hvilken stationen är belägen, och till
sjön Långhalsen, hvilken med talrika
vikar omgifver i s. och v.
Herregårdar äro Hedenlunda och Lagmansö
samt det mindre Katrineborg;
kronoegendom är Vik. 1 skolhus. Sn är
annex till Blacksta.

Vadsbro i Södermanlands lån,
Villåttinge hd.
Gård i Dunkers sn.
Lyder under Ekensholm. Från
härvarande gästgifvaregård skjutsas till
Byringe 1,9 mil, Skeenda 2,4, Flen 2,3
och Malmköping 0,8 mil,

Vadshammar. Gård i Julita sn,
Oppunda hd, Södermanlands län, vid
Hjelmaren. Lyder under Julitagård.

Vadstena i Kalmar län. By i
Ryssby sn, N. Möre hd, på halfön
Skägganäs.

Vadstena i Vestmanlands län. By
i Björskogs sn, Åkerbo hd, nära
Valskogs jernvägsstation.

Vadstena i Östergötlands län. Stad
vid Vettern på dess ö. strand, vid en
liten vik, hvilkens sidor tillhöra Dals
och Aska hd. Genom den 1 mil långa
jernvägen österut till Fogelsta på
banan Hallsberg—Motala—Mjölby har
staden anknytning till jernvägsnätet.
Liflig ånghåtsförbindelse eger rum, i
synnerhet på linierna Jönköping—
Stockholm och Göteborg—Stockholm
samt med orter vid Vettern. Staden
räknar sin uppkomst från 1300-talet,
då Birgitta här upprättade det snart
berömda dubbelklostret, som efter
stiftarinnans död blef en mycket besökt
vallfartsort. En handelsplats uppstod,
som år 1400 erhöll stadsrättigheter.
Många riksmöten och herredagar
höllos här under 1400- och 1500-talen.
Vadstena har förblifvit en småstad,
men visar något, om än mycket
långsamt framåtskridande. Folkmängden
uppgår till 2,372 personer;
fastighetsvärdet till 2,279,750 kr., deraf 300,700
kr. för jorden. Området är 1,254 tnld.
Stadens jord är satt i 21 mtl. Af det
efter reformationen upphäfda klostret
qvarstår den stora klosterkyrkan, nu
stadskyrka, med heliga Birgittas och
flere furstliga personers qvarlefvor, på
munkklostrets ruiner ha uppförts
kurhus och lasarett; det forna
nunneklostret och helgeandshuset ha användts

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 15:39:43 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rosenberg/2/0954.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free