- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
3

[MARC] Author: Carl Auerbach, Gabriel Rosenberger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - A ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

abgetobt

abknöpfen

Abgelebt, a. utlevad, ork[es]lös.

abgelegen, a, avlägsen, avsides [belägen].

abgemacht, <t. avgjord, överenskommen.

abgemessen, a. avmätt.

abgeneigt, a. obenägen, -helt, 7:1, /.
obenägenhet, motvilja.

abgenutzt, a. utsliten, avnött.

Abgeordneter), 5:0, m. deputerad;
Reichs-tars~ riksdagsman.

abgesagt, a. förklarad, avsvuren.

Abgesandte(i% 5:0, m. sändebud,
deputerad.

Abgeschiedenheit, 7:1, (utan pl.\f.
enslighet, tillbakadragenhet, avskildhet.

abgeschliffen, a. avslipad; polerad, hövlig.

abgeschmackt, a. osmaklig, fadd. platt;
-heit, 7:1, /. osmaklighet Är.

abgesehen, /. /». fränsett; davon <~
bortsett från detta.

abgespannt, a. trött, utmattad, -hett,
7:1, (utan fi,) /. trötthet.

abgestanden, p. /. duven, fadd.

abgestorben, /. /. domnad.

abgestumpft, a. trubbig; slö.

abgewinnen, 1:5, tr. [av]vinna, tillvinna sig.

abgewöhnen, a: x, tr. jm. etta. r» vänja
ngn AV med ngt.

abgezehrt, a. avtärd.

abgießen. 1:8, tr. hälla av, bort; [av-]
gjuta.

Abglanz. 5:7, (utan pl.) m. återsken,
reflex.

abglätten, 9:3, tr. släta; glätti.

abgleichen, 1:16, tr. [av-, ut]jämna.

abgleiten, r:i6, F abglitschen, a:i, itr.
[s.] glida ned, halka, slinta.

Abgott, 5:1, m. avgud.

Abgött||erei, 7:1, /. avguderi, -beb, a.
avgudisk.

abgraben, t:ao, fr. gräva av, bort; avdika.

abgrämen. a:i, sich «* gräma sig [till
döds)

abgrasen, «:j, tr. avbeta, slå av gräset på.

abgreifen, 1:16, tr. avnöta (gm
tummande).

abgrenzen, 2:3, tr. begränsa, genom
gränsmärken avskilja.

Abgrund. 5:7. m. avgrund, bråddjup.

Abgunst. 7:1, (utan pl.) f. ogunst, avund,
niissunnsamhet.

abgunstig, a. ogynnsamt stämd mot.

äbgürten. a:a, tr. spänna ar [gördeln,
bukgjorden på].

Abguß, 5:8, m. [av gjutning, gjuten bild.

abhaaren, 2:1, tr. [av]skava håret på;
itr. l A. j mista håret, härå av sig.

abhaben, 1:2, tr. få sin del av, få med av.

abhacken, 2:1, tr. avhacka, -hugga.

abhàkeln, 2:1, tr. virka av.

abhaken, 2:1, tr. avhäkta, -haka.

abhalt||en, 1:19, tr. hålla ifrån, avhålla,
hin trå; hålla, förrätta, -ung, 7:1, /.
[för]hinder, &.

abhand||eln, 2:1. tr. avpruta; av-.förhandla,
•lung, 7:1, /. för-, avhandling.

abhanden, ^ kommen* 1:6, itr. komma
bort.

Abhang, 5:7, m. sluttning, lutning.

abhangen, i:ax. itr. [h.] bero, komma an
på, vara beroende (av).

abhängen, 9:1, tr. taga ned (ngt
hän-gande).

abhängig, a. sluttande; beroende, -keit,
7:1, (utan //.)/• beroende.

abhärmen, a: z, sich ~ förtäras ar gra’
nielse.

abhärt||en 2:2, tr. härda; sieh ~ härda
sig. ’ang, 7:1, /. härdning, härdande.

abhaspeln, 2:1, tr. avhaspla, avhänrla;
slarva ifrån sig.

abhauen, t:iç, tr. avhugga.

abhäuten, 2:2, tr. draga huden av, flå.

abheben, i-.xi.lr. avlyfta, taga av, (i kort.)
kupera; sich <~ framträda, avsticka.

abhelfen, 1:7, tr. avhjälpa.

abhetz||en, 2:3. tr. jaga trött, jäkta; sich
~ jäkta ut sig. -erei, 7:1,/. slit, släp.

Abhilfe, 7:5, (utan pl.) f. hjälp (mot), bot
(för).

abhobeln, 2:1, tr. hyvla av; hyfsa.

abhold, a. Jm.t einer Sache — vara
obenägen för, ogynnsamt stämd mot ngn,
ngt.

abholen, 2:1, tr. avhämta, hämta.

abholzen, 2:3, tr. nedhugga (träd), avverka,
avröja, avkvista.

abhorchen, 2:1, tr. lyssna sig till ngt,
uts pionera.

abhören, a:z, tr. förhöra,

Abhub, 5:7, (utan//.) m. avfall, lämningar
[efter måltid], (personer:) avskum.

abhüten. 2:2, tr. låta avbeta.

abirr||en, 2:1, it r. [s.] gå vilse, förirra tig;
vika av (från rätta vägen), -ung, 7:1,
/. avvikelse.

Abiturient, 7:3, m. abiturient; som tagit
mogenhetsexamen, -enexamen, 8:4,
«en-prufung, 7:1, mogenhetsprövning.

abjagen, 2:1, tr. jaga bort; tröttköra,
•rida; j m. ei-w. — sätta efter och frän»
taga nsm ngt; sich ~ trfttta ut sig.

abkanzeln, 2:1, tr. kungöra från
predikstolen; banna, läxa upp.

abkargen, 2:1, tr. inbespara gm forsa«
kelser; sich ~> neka sig.

abkarren, 2:1, tr. bortföra, -skaff’a (pl
kärra).

abkarten, 2:2, tr. komma hemligt
överens om.

abkaufen, 2:1, tr. J m. ettu. ~ köpa ngt
av ngn.

Abkänfer, 5:17. m. köpare, avnämare.

abkehren, 2:1, tr. bortvända; avsopa; sich
~ vända sig bort.

abklären. 2:1, tr. klara; sich ~> klarna.

Abklatsch, 5:14, m. avklatschning,
avtryck; matt kopia, -en, 2:1, tr. taga
avtryck av.

abklauben, 2:1, tr. P plocka av; gnaga
av (ben).

abkleiden, 2:2. tr. avkläda.

abklemmen, 2:1, tr. avklämma.

abklingeln, 2:1, itr. (telef.) ringa av.

abklopfen, 2:1, tr. slå el. piska av; slå,

abkneifen, t:x6, abkneipen, 2:1, tr» av-

nypa, avknipa, avbryta,
abknicken, 2:1, tr. knäcka el. bryta av.
abknöpfen, 2:1, tr. knäppa av, upp; j’fn.

Geld <~ F plocka ngn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 5 17:40:41 2008 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rosenbgr/0007.html

Valid HTML 4.0!