- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
205

(1956) [MARC] Author: Carl Auerbach, Gabriel Rosenberger - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sattheit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sattheit

Schadenersatz

Sattheit, 7:1, (utan pl.) f. mätthet, -nåd.

•ättlg|len, a:i, (r. mätta, göra [-[över]-mätt-] {+[över]-
mätt+} [på]; (fig. av.) stilla, tillfredsställa.
-Ung, 7:1, (utan fi.) /. mättande &.

Sattler, 5:17, m. sadelmakare.

sattsam, ad-v. tillräckligt, nogsamt.

Baturei, 7:1, (utan fi.) /. (bot.) saver
(kyndel).

Satz, 5:7. (dim. Sätzchen) m. sats,
mening-; ansats, språng; bottensats;
uppsättning, garnityr; insats (i spel), -fehler,
m, sättfel. -lehr«, /. (gram.) satslära,
syntax, -ung, 7:1, /. stadga, lag,
föreskrift, -weise, adv. satsvis.

Ban, 5:11 o. 7:1. (dim. Saulein) /. so,
suyga; vildsvin; F tur, flax.

sauber, a. (av. tron.) snygg, ren, nätt,
prydlig; (ibl.) varlig, -keit, 7:1, (utan
pl.\ /. snygghet S£.

Säuber||lich — tauber, -n, a:x, tr.
rengöra, rensa, -ung, 7:1, /. rengöring.

Saubohne, /. bondböna.

Sauc||e, 7:5, /. (kok k.) sas. -lere, /.
såsskäl. -Ischen, 5:18, n. wiener-,
frank-furterkorv.

sauer (saurer, (der) sauerste), a. sur;
(fig.) besvärlig, svår; butter; es sich
•*» iver den tassen .göra sig allt möjligt
besvär, -ampfer, m. (lK>t.) syra,
ängssyra, «bråten, m. surstek.

Bauerel. 7:1, /. P svineri, -aktighet,
o-snygghet.

Sanerl|kohl, m. -kraut, n. surkål.

säuer||lich, a. syrlig, -n, 2:1, tr. syra,

Bauen|stoff, m. syre. •töpfisch, a.
vresig, trumpen, surnmlen.

Säuerung, 7:1, /. syrsättning, oxidering.

Bauf|ÄUS, (oförändr.) -böld, 5:14,
-bru-der, m. PF suµut, drinkare, [-[stor]-supare,-] {+[stor]-
supare,+} fyllbult, -en, 1:8, tr. o. itr.
{h} (om djur) dricka; (om människor)
dricka omått ligt, supa.

Säufer, 5:17, m. drinkare, supare.

Sanf|ieret. 7:1, /. dryckenskap; superi.

Säuferwahnsinn, m. delirium (tremens).

Saufgelage, n. suplag, -gille.

Säugttamme, /. amma. -en, 2:1, tr.
amma, giva di åt.

saugen, nio, tr. o. itr. [h.] suga, dia;

Sånger, 5:17, tn. dilamm; sugrör (på en
pump); napp, slang (på en diflasku).

Baug|ieiin. 7:2. /. amma. -etter, n.
däg|rf.iiur. -Ung, 5:14, m. dibarn.

Sauglück. H. rasande flax, bondtur.

Bangitpumpe, /. sugpump, -russel, m.
sugrör (hos insekter), -warze, /. sug-,
bröstvårta.

San|fretee. /. vildsvinsjakt, -hirt, m.
svinaherde, -igel, m. svinpäls.

säuisch, a. P smutsig, snusk ig; oanständig.

Säul||e, 7:5, (dim. SàuUhen) /. pelare,
kolonn (av. mil.); stnli«. stod; (fys.)
vol t ät sehe ~ voltastapel, -enfuß, tn.
(ark.) piedestal, sockel -engång, m.
pelarrad, kolonnad, enhalle, /. (ark.)
portik, pelarhall, -enknanf. -enknopf
m. (ark.) kapitäl, •enordnung, /. (ark.
Pelarordning.

Saum, 5:7, (dim. Säumchen} tn. söm,
fåll, kant, bryn, rand; packning (på
lastdjur).

1. säumen, 2:1, tr. kanta, fålla; klövja,
sadla (lastdjur).

2. säum||en, 2:1, itr. [A.] o. sich ~ dröja,
söla. -ig, a. senfärdig, långsam, trög.

Saumnaht, /. kantsöm.

Säumnia, 5:10, /. [5:9, n.] dröjsmål;
uraktlåtenhet.

Baum||pfad, m. klövstig, -pferd, n.
packhäst, -sattel, m. klöv-, packsadel,
•selig, a. senfärdig, långsam.
-Seligkeit. 7:1, (utan pl.) /. långsamhet.
-tier, n. lastdjur.

Säure, 7:5, /. syra; skärpa, bitterhet.

Sauregurkenzeit, (utan pl.) /.
högsommar; död säsong, atfärslös tid.

Saus, 5:14, (utan pl.) m. sus[ning]; in <~
und Braut leben leva i sus och dus.

Säuseln, 2:1, itr. [h.} (sakta) susa.

saus||en, 2:3, itr. [h.} susa, brusa, vina.
-ewind, m. obetänksam, lättsinnig
människa, vindböjtel, vildhjärna.

Sauwetter, n. P ruskigt väder, hundväder.

Sbirre, 7:4, m. sbirr, stadsvakt,
polisbetjänt.

Se-, se Sk- och Sz-,

Scepter, se Zepter.

Schabe, 7:5, /. (läk.) skabb, skorv.

Schab||e, 7:5, /. skavjärn; fotskrapa;
(zool.) mal; kackerlacka. -efieisch. n.
skrapat kött. -en, a:x, tr. skava,
skrapa.

Schabernack, 5:14, tn. spratt, puts.

schäbig, a. luggsliten; futtig, simpel;
snål; (läk.) skabbig, skorvig. -keit, 7:1,
/. uselhet, medfaret skick; girighet ££.

bchablone, 7:5, /. schablon.

Schabracke, 7:5, /. scliahrak.

Schabsel, 5:17, n. [av]skrap, rasp-,
skav-span, avfall.

Schach, 5:17, (utan //.) n. schack[spel];
m. kung (i schackspel).

Schacher. 5:17, rn. rövare, mördare;
armer ~ stackare.

Schacher, 5:17, (utan //.) m. schackrande
(handel i smått, på gårdar o. d.>. -ei,
7:1. /. schackrande. -er, 5:17, m.
schackrare, -n, 2:1, itr. [h.] schackra.

Schachnfeld, n. schackruta, -figur, f.
schackpjäs. -matt, a. schackmatt; F
"slut".

Schacht, 5:6, (dim. Schächtchen) tn.
schakt.

Schachtel, 7:5, (dim. Schachtelchen) f.
ask; alte <-’ gammal käring, -halm.
m. (bot.) skavfräken, halm.

schachten. 2:2, tr. schakta.

achächtiien, 2:2, tr. slakta (enligt judisk
mus), -er, 5:17, tn. (judisk| slaktare.

schade, a. ~, daß det är skada, bra
synd, ledsamt att; 5:16, tn. se St haden.

Schädel, 5:17, m. huvudskål; dödskalle.
-bohrer, m. (kir.) trepan

Schad||en, 5:16, m. skada, avbräck,
förlust; tu ~ kommen lida fftrlust. -en,
2:2, itr. [h.] /m. ~ skada ngn; das
schadet nichts det gör ingenting,
-ener-satz, m. skadeersättning, -stånd, -en-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:31:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosenbgr/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free