- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
215

(1956) [MARC] Author: Carl Auerbach, Gabriel Rosenberger - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schniepel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schnlepci_______________________- 2

•spöka; sieh ~ styra ut sig; fiffa upp
sig-; geschniegelt und gebügelt
uppsträckt.

ßchniepel, 5:17, m. (studentspr.) frack.

Schnipp[|chen, 5:18, n. fingerknäpp; fm.
ein ~ schlagen F göra en konst, strunta
\ ngn. -el, 5:17, m. = Schnitzel, -ein,
2:1, tr. = schnitzeln, -en, se knipsen.
-isch, a. Spotsk, stursk, näbbig, näsvis.

Bchnippsel, 5:17, M. avskuret stycke,
småbit, avfall.

Schnitt, 5:14. m. snitt, fin]skärning,
skära; [avskuret] stycke, bit, skiva; fason,
form; (skär]yta, kant; halvsejdel (snitt);
(bokb.) snitt; (f’e.) F vinst, profit, -e,
7:5, /. brödskiva (med smör o. d.).
-er, 5:17, m. skördeman, slåtterkarl.
-handel, m. minuthandel (med tyger).
-lanch, 5:17, (utan pl.) m. gräslök.
-waren, pl. tyger, -wunde, /.
skärsår, skåra.

Schnitz||arbeit, /. bildhuggeri, skulptur
(i trä); snideri, -el, 5:17, n. avskav,
avfall, -elei, 7:1, /. snidande; i trä
skuret arbete, -eljagd, f. snitseljakt.
-ein, 2:3, tr. o. itr. [h.] tälja, snida
(l smått); knåpa, -en, 2:3, tr. o. itr.
[h.} skulptera, hugga ell. skära ut, snida,
•er, 5:17, m. träsnidare, -skärare, skulptör;
bock, [språk]fel, -ern, 2:1, itr. göra
bockar, -ler, 5:17, m. träsnidare, -skärare.

schnodd[e]rig, a. fräck; högljudd; näsvis.

schnöd||e, a. snöd, föraktlig, spotsk; låg.
•igkeit. 7:1, /. snödhet &.

schnoppwra, 2:1, itr. [h.] o. tr. (mest
oro djur) vädra, nosa, snoka.

Schnörkel, 5:17, m. snirkel; släng, streck
(efter namnteckning), -haft, a.
snirklad. -Q, a:i, tr. o. itr. [h.} förse med
överflödiga sirater ell. slängar.

Bchnucke, 7:3. f. ett slags småväxt får.

Sc’hnüff||elei, 7:1, /. snö[r]vlande;
uppsno-kande. -ein, 2:1, itr. [h.] o. tr. snoka,
nosa, vädra upp; snö[r]vla, tala i näsan.
-ler, 5:17, m. en som snö[r]vlar &, "snok".

Schnupf||en, 5:17, (utan pl.} m. snuva.
~, a:x, itr. [h.} o. tr. snusa;
insupa, -er, 5:17, m. snusare. -tabak,
*n. snus. -tabak[s]dose, /. snusdosa.
-tuch, n. näsduk.

Schnuppe, 7:5, /. Ijusskare, -brand; dos
ist mir ~> det gör, är inig detsamma.

schnuppern, se schnoppern.

Schnur, 5:11, (dim. Schnürchen} f. snöre,
snodd, lina; gans; über die <— hauen
överskrida gränsen, gå för långt; et-w.
am Schnürchen haden behärska (väl
känna till, ha reda på, få makt ined
ngt); ha ngt på sina fem fingrar.

Bchnür|[bana, n. snörband, -brust, /.
snörliv, korsett. -en, 2:1, tr. snöra
[till, ihop], binda (med starka tåg];
träda upp (på snöre); (fig.) preja; sich
~ snöra sig; sein Bündel ~ (fig.) packa
sig av; geschnürt (äv.) stel, cirklad.

schnurgerade, a. snörrät.

Bchnürleib, m. snörliv, korsett.

Schnurr||bart, m. mustascher. -«, 7:5, /.
snurra, skramla; rolig ell. lustig
historia, fars; morrhår; (ihålig) snurra, -en.

5 — __________________schöpfen

t:i, itr. [h.} surra, brumma; (om kattor)
spinna, -ig, a. lustig, rolig, komisk.

Schniir||scbuh, tn.t -stiefel, m. snörsko,
känga.

schnurstracks, adv. rakt, snörrätt;
go-nast, strax.

Schober, 5:17, (dim. SchSberchen) m.
hög, hop, stack, volm. -n, 2:1, tr.
stäcka, volma.

Schock, 5:14, (efter räkneord pl. = sitt?.)
n. skock (60 stycken), -weise, adv.
skockvis, i stort antal.

schofel, a. F-dålig, usel, eländig.

Schöff[e], 6:2, [7:4], m. rådman, bisittare,
-engericht, n. nämnd.

Schokolade, 7:5, /. choklad.

Scholar, 7:3, m. lärjunge, discipel. -Ch,
7:3, tn. skolföreståndare.

Scholle, 7:5, (dim. Schällchen) f.
Jord-torva, -klimp, -koka; isstycke, -flak;
flundra.

schon, adv. redan; nog, nu, väl; blott;
~ gut! det är bra! gottl -was -willst du
•*» -wieder? vad vill du nu igen? das
ist ~ -wahr, aber det är visserligen
sant, men; das ware noch ~ det vore
fint det. det vore just det rätta.

schön, a. skön, vacker, bra; adv. gott,
väl; [ich] dankt ~ tackar så mycket;
nej tack; [ich] bitte ~ var så god;
ingen orsak, för all del, förlåt; ja, jag
tackar; eint r^e en skönhet; titt
r*es Geld en rundlig summa; es ist
~ von Ihnen det Sr hyggligt elL
snällt av er: das f~e Geschlecht
täcka könet; da können Sie i~ warten
då får ni allt vänta; er hat ein ~>et
Alter erreicht han har uppnått en hög
ålder; da würde er <•> ankommen då
skulle han råka illa ut.

schonen, 2:1, tr. skona, spara, vara rädd
om; man muß des eil. den Schwachen
~> man måste skona den svage. «•*,
5:18, (utan pl.) n. npr. Skåne, -d, a.
skonsam, aktsam, foglig, hovsam.

schönen, 2:1, tr. klara, sköna.

Schoner, 5:17, m. skyddstäcke,
antima-kassar; (sjö.) skonare, skonert.

Schön||geist, tn. Vitterhetsidkare, estet,
-geisterei, (utan //.) /. vitterlek, -heit,
7:1, /. skönhet, -[heitsjpflästerchen,
n. musch, -redner, tn. vältalare;
fras-makare.

schonsam, a. aktsam, skonsam, hovsam.

Schön|jschreihekunst, /.
skönskrivnings-konst, kalligrafi. -tuer, m. inställsam
person, fjäsker. -tuerei, /.
inställsamhet, -tun, ~< mit ställa sig in hos.
kurtisera, kela med.

Schon||ung, 7:1, _/. försköning,
skonsamhet, överseende; ungskog, fredad
skogsplantering, -ungslos, a. skoningslös,
-zeit, /. (jakt.) förbjuden tid.

Schöpf. 5:7, (dim. Schöp/chen) m. [-[hår]tofs,-] {+[hår]-
tofs,+} [pann]lugg, tupé; (på fåglar)
fjä-derbuske; die Gelegenheit beim i~>
fassen gripa tillfället i flykten.

Schöpfe, 7:5, /. öskar.

schöpf||en, 2:1, tr. ösa, upphämta vatten
[ur, ifrån], hämta; Luft ~> hämta an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:31:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosenbgr/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free