Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schweinerei ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schweinerei____________________— 2
fläsk, -erei, 7:1, /. FP svin-, grisaktig
het, svinerl. -erne, 5:0, n. fläsk,
-e-schmalz, n, svmfett, -Ister. -estall.
m. svinhus, -stia. -etreiber (-ehirt),
m, svinherde, -erolk, n. P slödder,
pack. -igel, 5:17, m. P (skällsord) svin
päls. »igeln, a:i, itr. [h.] vara svin
aktig, -isch, a. svinaktig, -|bråten,
m, grisstek, -|ledern, a. av svinläder,
svtnlädeirs-.
Schweiß, 5:14, m. svett, -ning; (jakt.)
blod; imma (på fönster); (metallers)
ut-svetsning, -befördernd, a.
svettdrivande, -en, 2:3. tr. svetsa, löda;
itr. (h. o. s.] (jakt.) blöda, vara sårad:
(oro metall) börja smälta, -fucha, m.
brandfux. -hund, m. spår-, blodhund,
-ig. a. svettig. -tnch, n. svetteduk,
•ung, 7:1, /. svetsning.
Schweizer, 5:17, m. schweizare, -ei, 7:1,
/. mejeri, ladugård. -In, 7:2, /.
schweiziska, -isen, a. schweizisk.
schwelen. 2:1. tr. bränna, sjuda (tjära
, etc.); itr. [h.] brinna utan låga. glimma.
schwelg||en, att, itr. [h.] frossa, riktigt
njuta (av]. -er, 5:17. *n. frossare. -erei,
7|i, /. frosseri, -erlsch, a. frossande.
SchweÜiif 7:5, /. tröskel; tvärbjälke (till
underlag); (järn v.) f t var ]sy II, sliper; (fig.)
början, -en, 2:1, tr. fylla, komma att
svälla; u:8, itr. [s.} [upp]svälla, pösa;
stiga; svullna, -ung, 7:1, /.
uppsvallning, svullnad.
Schwemmt]e, 7:5. f. lögning; badställe,
-en, a: x, tr. bada, löga, skölja [bon];
flotta.
Schwengel, 5:17, m. svängel, pumpvipp,
klockkläpp; hammel; (boktr.) [-[Press]bängel.-] {+[Press]-
bängel.+}
schwenk||en, a:i, tr. svänga, vifta; skölja,
diska; itr. [h.] svänga, göra en
svängning, -ung, 7:1, /. svängning,
vändning; (fig.) omkastning.
jchwer, a. tung; svår; mödosam, kinkig,
besvärlig; ein <*• reicher Mann "en
mäkta rik man; ~ von Begriffen trög;
i~es Geld dryga pengar; ~t Speisen
svår-, hårdsmält mat; ~e Weine starka
viner; *~ haren höra illa. -e, 7:5, /.
tyngd[kraft], vikt; (fig.) betydenhet,
(ibl.) allvar, -enöter, 5:17, m,
vildhjärna; kanalje; F satans karl;
kvinno-tjusare; (artig) kavaljer (fjäsker). -fällig,
a. tung, klumpig, ovig, trög.
-fällig-kelt, 7:1. (utan //.) /. tyngd, ovighet,
tröghet. -hörig, a. tung-, lomhörd.
-krafts 7:1, (utan //.) /. tyngdkraft.
•lien, adv. svårligen, -mat, 7:1, (utan
pl.) f. svårmod, melankoli, -mutig, a.
svårmodig, melankolisk, -punkt, m.
tyngdpunkt. -spät, 5:14, (utan //.) m.
(min.) tungspat.
Schwert. 5:3, n. svärd, -feger, 5:17, m.
svärd f e lare; vapensmed, -streich, m.
svärdsslag; ohne ~ utan strid.
schwerwiegend, a. tungt vägande,
Schwester, 7:5. /. syster; nunna,
barmhärtighetssyster, sköterska, -lieh. a.
systerlig. -mann, m svåger.
O —___________________Schwungkraft
Schwibbogen, 5:18 o. 5:16, m.
valv-(håee).
Schwiegerfeltem, pl. svärföräldrar,
-mutter, /. svärmor, -söhn, m. svärson,
måg. -tochter, /. svärdotter,
sonhustru, -väter, m. svärfar.
Schwiel||e, 7:5. /. hårdnad i huden, dalk,
valk. -icht, -ig. a. valkig, dalkig.
•chwiemi|eln, a:t, itr. [h.] FP rumla,
-ler, 5:17, m. rumlare; festprisse.
schwierig, a. svår, kinkig, betänklig,
krånglig, -keit, 7:1, /. svårighet K.
Schwimnai|anstalt, /. siminrättning.
-blase. /. siinl.låsa. -en, 1:7, itr. [h. o. x.)
simma, ftyta; (otydligt) sväva, -ar, 5:17,
m. simmare, -flösse. /. simfena.
Schwind||el. 5:17, m. svindelfanfall),
yrsel; bedrägeri, -elel, 7:1, /. svind«
leri. -elhaft, a. svindlande; mottaglig
för svindel. -[e]llg, a. svindlande;
svindelaktig: es wird mir ~ Jag får
svindel[anfall] ell. gripes av yrsel, -ein,
2:1, itr. [h.] svindla, skoja; es
sch’windelt mir jag får svindel.
schwinden, 1:4, itr. [s.] avtaga,
förminskas, försvinna; tvina bort.
Schwindler, 5:17, m. svindlare, vinglare.
Schwind|sucht, 7:1, (utan fi.} f. tvin-,
lungsot, -süchtig, a. lungsiktig.
Schwing||e, 7:5, /. vinge; fsädes]vanna;
skäktkniv. -en, 1:4, tr. svinga, svänga;
vanna, kasta (sad); itr. [St.] vibrera,
dallra; svänga [fram och tillbaka]. -Ung,
7:1, /. svängning, vibration.
Schwipptje, 7:5, /. smalt spö; pisksnärt,
-en, a: x, tr. slå (med piska); ge en
Schwips, 5:14, m. florshuva.
schwirren, a: x, itr. [h. o. s.] vina,
vimla, susa. surra, vibrera, drilla.
Schwitz||bad, n. svett-, ångbad, •en,
2:3, itr. [h.] svettas; (om fönster etc.)
bU immig; tr. svettas ut. «~, 5:18,
(utan pl.) n. svettning, -ig, a. svettig,
-kasten, m. ångskåp, -stube, [finsk]
badstuga.
schwören. t:ao o. t:xo, itr.[h.]o. tr. svära,
avlägga ed, gå ed; au/ jn. ~* blint tro
på ngn; geschworner Feind svuren,
förklarad fiende.
schwül, a. kvalmig, kvav; tryckande,
beklämd, -e, 7:5, (utan pl.) f. kvav, tung
luft: kvalmighet; beklämdhet.
Schwulität, 7u, /. F knipa, förlägenhet;
in g-roßen <•>** sein vara illa däran.
Schwulst, 5:7. m. (5:11, /.] svulst,
svullnad; (fig.) svulstighet; högmod, -färd;
svulst, Bombast.
schwülstig, a. svullen; svulstig,
bombastisk, -kelt, 7:1, /. svulstighet fi stü>.
Schwund. 5:14, (utan pl.) m. borttvinande.
försvinnande.
Schwung, 5:7, M. svängning, ansats till
språng; gäng, svang; lyftning,
hänförelse, kläm. eld; in einem ~ \ ett
tag; in w brinken sätta i gång, fart,
rörelse, »brett, n. trampolin,
spring-bräde, -feder, /. vingpenna, -haft,
a. upplyftande; själ-, kraftfull; livlig;
som är i svang, pä modet, -kraf|, /.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
