Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Spinnweb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bpinnweb________________________- 23
ken. m spinnrock, -web, 5:14. n. *»
Sptnn[en]gewebc. -wirtel, tn. slända, j
spintisieren, 2:1, itr. [h.] grubbla.
Spion, 5:14, m. spion, -age, 7:5, /.
spionen, -ering, spejande, -leren, 2:1,
itr. [h.] spionera.
spiral, a. spiral-, snäckformig. -e, 7:5,
f. spirallinje, -fjäder.
Spiritismus, 6:7, (utan pl.} tn. spiritism.
-nell, a. spirituell, sinnrik, kvick, -uos,
-UÖS, a. sprithaltig. -nosen, pl. spirituösa,
spritdrycker, -tu, (oförändr. eil. 5:12)
tn. sprit; spiritus.
Bpital, 5:2, «., Spittel, 5:17, m. o. n. «*
Hospital.
spitz, a. spetsig, uddig, skarp, vass.
«»•S 5:14, w», spets[hund]; F florshuva.
-bart, m. pipskägg, -bogen, m.
spetsbåge, -bube, m. spetsbov, tjuv,
kanalje, skälm, -bnbenatreicb, m.,
-bü-berei, 7a. /. skälm-, bovstycke,
-bübisch, a. bovaktig; skälmsk, -e, 7:5,/.
spets, udd, tagg; topp, höjd; spetsighet,
pik; munstycke; (knypplad) spets; poäng,
kläm; die ~n der Behörden de högsta
myndigheterna, -el, 5:17, tn. polisspion,
hemlig polis, -en, 2:3, tr, spetsa,
vässa, formera; sich ~ bliva spetsig;
sich auf etiv. (ack.» -» bespetsa sig
pä ngt; das ist auf mich gtspitxt det
är en pik åt mig. -enbesatz, rn.
spetsgarnering, -garnityr. -enrelter, m.
förridare. -findig, a. spetsfundig, -ig,
«. spetsig, -märke, /. rubrik, titel,
devis, -maus, /. näbbmus, -name, tn.
Öknamn, -säule, f. obelisk, -zahn, tn.
hörn-, ögontand.
spleißen, 1:16 o. 3:3, tr. klyva, spänta,
rispa upp; itr. [s.] klyva sig.
splendid, a. lysande, präktig.
Spliß, 5:14, tn. rispa, rämna, springa.
Bplitt||er, 5:17, m. spillra, sticka, spän;
flisa, skärva; bit, grand, -[e]rig, a.
stickig, skärvig. -ern, a:i, tr. splittra,
sönderslå; itr. [h. o. s.} springa sönder
(i spillror ell. skärvor), -ernackt, a. spritt
naken. -errichtet, m. småaktig
tad-lare, häcklare.
Bpolileren, 2:1, tr. spoliera, plundra,
ödelägga.
Bponde, 7:5, /. säng, soffa.
•ponsierl|en, 2:1, itr. [A.] kurtisera, göra
sin kur. -er, 5:17, tn. kurtisör, friare.
Spontaneität, 7:1, (utan //.) f. egen ell.
inre drift.
Spor, 5:14, m. mögel.
sporadisch, a. sporadisk, spridd, strödd,
enstaka.
Spor||e, 7:5, /. spor. -er, 5:17, m,
sporr-makare. -n, 6:2, (pl. Sporen) tn. sporre;
(fig.) eggelse, drivfjäder, -nen, 2:1, tr.
sporra; giva sporrarna; (fig.) egga;
gespornt [försedd] med sporrar; sich ~
sätta sporrar pä. -nstreichs, adv. \
sporrsträck, i fullt språng; genast,
oför-dröjligen.
+ Sport 5:14, (utan pl.) tn. sport.
Sportel, 7:5, /. sportler.
+ Sport||park, m. idrottspark. -smann,
(//. -Itu t e} m. sportsman.
9 —_______________________sprengen
Spott, 5:14, (utan //.) tn. hån, spe,
åtlöje, drift, -bild, n. karikatyr, -billig.
a. ytterst billig, för en spottstyver.
Spöttel||ei. 7:1, /. drift, spe, spektakel,
-n, 2:1, itr. [h.] über j’n. ~> göra spe,
spektakel [av], driva med ngn.
spotten, 2:2, tr. håna, begabba; itr. [h.}
gäckas, gyckla; trotsa; er spottet seiner
(gen.) ell. spottet über ihn han hånar,
driver gäck med honom; (ibl.) ej bry
sig om, F göra en konst i; jeder
Beschreibung —’ trotsa varje
beskrivning.
Spötter, 5:17, tn. bespottare, begabbare,
-ei, 7:1, /. hån, begabberi, speglosa.
Spott||gedicht, n. smädedikt, nidvisa.
-geld. n. spottstyver.
spött||isch, a. spe-, hånfull, spotsk,
försmädlig, -ler, 5:17, m. spefågel,
spju-ver.
Spott||name, m. spe-, öknamn, -preis,
m. vrakpris, -schlecht, a. genomusel.
-sucht, /. smädelust. -Vogel, tn. harm«
fågel; spefågel, -weise, adv. på spe.
Sprach||e, 7:5, /. språk; mål, ordalag, [-tal[förmåga];-] {+tal-
[förmåga];+} etw. »ur ~> öringen bringa
ngt på tal; die <~ ändern tala ur an»
nan ton; in gehobener ~ i högre stil;
Jrei mit der ~ herausrücken sjunga
ut. -eigenheit, /. språkegenhet,
idiotism, -forscher, tn. språkforskare,
-karl, lingvist, -gelehrte(r), m.
språklärd, filolog, -lieh, a. språklig, -los»
a. mållös; (fig.) häpen, bestört,
-rei-niger, tn. språkrensare, purist. -schätz,
tn. ordförråd; ordlista. -Schnitzer, tn.
språkfel, bock. -vergleichung,/.
språklig jämförelse. -Verwirrung, /.
språkförbistring. -Werkzeug, n. talorgan»
-Wissenschaft, /. språkvetenskap.
Sprech||art, /. sätt att tala. -en, 1:7, itr.
[h.} o. tr. tala, säga, spraka; läsa; nicht
zu <~ sein ej taga emot; jn. frei»~>
frikänna ngn; auf jn. nicht gut zu •—
sein vara ovänligt stämd emot, ond pä
ngn; da, ’wir da’von r* på tal därom,
apropå detta; mit zu ~ haben hava ett
ord med i laget; sich die Lunge aus
dttn Leibe ~- bli andtruten; groß~>
skryta; <~d ahnlich slående lik; ein
Urteil i~> avkunna, fälla en dorn; des
Meineids schuldig gesprochen -werden
förklaras saker till mened; etiv. spricht
sich herutn ngt kommer ut, sprides,
•er, 5:17, tn. (den) talande; talare,
-stunde, f. mottagningstimme. -Übung.
f. talövningf. -zimmer, n.
mottagningsrum.
Spreißel, 5:17, tn. splittra.
spreiten, 2:2, tr. utbreda.
Spreiz||e, 7:5, ./. stötta, sträva, -en,
2:3, tr. satta stöttor under, mot;
uppspärra, utspänna; sich >~ kråma,
brösta sig; streta emot; gespreizt
bredbent; mot sk.
Sprengj|el, 5:17, tn. domvärjo, «saga;
[kyrk]socken. -en, 2:1, tr. spränga;
bryta, sparka upp (en dörr); stöta,
ränna in; [be]stänka, bespränga; strila,
vattna (med st r il); ein Heer •—• slå eo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
