Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sprenggeschoß ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sprenggeschoß
Stabsoffizier
här på flykten; itr. [f.] rida i
sporrsträck, sätta över; auf den Feind —•
rusa pä fienden, -geschoß, n.
spräng’skott, •mittel, n. sprängämne, -öl,
n. nitroglycerin, -regen, m. duggregn.
•Wedel, m. stänkborste; vig-vattenskvast.
-ung, 7:1, /. sprängning; vältning,
be-stänknirig med vatten.
Sprenk||el, 5:17, m. prickighet, prickar,
fläckar (på skinn etc.); (jakt.) dona,
snara (för fåglar). -[e ]lic h t, -[e]lig,
a. prickig, spräcklig, -ein, 9:1. tr.
pricka, göra spräcklig, marmorera.
Spreu, 7:x. (utan //.) /. (bot.) agnar. -Ig,
a. agnartad.
Sprich||wort, 5:2, «. ordspråk,
«wörtlich, a. ordspråks» (allom bekant).
sprießen, 1:8, itr. [h. o. s.} skjuta upp;
spricka ut, uppspira; frodas; 9:3, tr.
stödja.
Sprtng||brett, n. springbräde, trampolin.
-brunnen, m. springbrunn, -en, 1:4,
itr. [s. o. A.] o. tr. springa, hoppa;
brista, spricka; et-w. springt in die
Augen ngt faller i ögonen, är
påfallande; är klart och tydligt; M. roo ~
lassen göra av med 100 mk. -er, 5:17,
nt. springare; häst (i schackspel),
-feller, /. resår, -federmatratze, /.
resårmadrass, -flnt, /. springflod. -hengit,
m. beskällare. -in af eld, 5:14, nt.
osty-ring; vildhjärna, vindböjtel. -kraft./,
elasticitet, -kraut, n. (bot.) balsamin.
-Stange, /. balanserstång, springstav.
Sprit, 5:14, nt. *= Spiritus.
SpritZ||bad, n. duschbad. -e, 7:5, /.
spruta, -en, 2:3, tr. spruta; itr. [s.]
stänka; spruta; (om pennor) sprätta.
-enstock, m. pistong, kolv (] spruta).
-er, 5:17, m. smutsstänk; stänkregn.
-fahrt, /. utflykt, lusttur, tripp, -känne,
/. sprutkanna. -knchen, nt. spritsbakelse.
, -leder, n. stänkläder; fotsack. -regen,
f», duggregn, -töar. /. = ’fahrt.
spröd||e, a. spröd, skör; hård, torr;
motsträvig, kallsinnig, -igkeit, 7:1, (utan
pl.) /. sprödhet £.
Sproß, 5:14, (pl. ofta Sprossen) nt. skott,
telning, gren.
Spross||e, 7:5, /. stegpinne; spjäla,
»prå-te. -en, 2:3, itr. [h. o. s.] —
sprit-ßen. -er, 5:17, nt. ett slags näktergal.
Sprößling. 5:14. m. — Sproß.
Sprott[eJ, 5:14, m. [7:5, /.] (zool.) vassbuk.
Sprach, 5:7, (dim. Sprüchlein, -eichen)
m, [bibel-, sede-, tänke]språk (sentens);
(jur.) utslag, dorn. -reif, a. färdig att
avdömas, tillräckligt utredd.
Sprudel, 5:17, nt. springkälla, litet
vattensprång; (fig.) virvel, [världs]vimmel,
yra. -n, 2:1, itr. [h. o. s.] forsa, koka,
sjuda upp, bubbla, uppsvälla, -frusta,
skumma; tala mycket fort; tr.
framslunga; >~>der Witz sprudlande kvickhet.
•prÜ&Üep. a:i. itr. [s. o. h.] o. tr. spruta;
spraka, gnistra, -feuer, n. sprakande
eld. regen, m. duggregn, -teufel,
m. ett slags fyrverkeripjäs, eldhjul etc.
Sprung, 5:7. m. språng, hopp; titt; litet
avstånd; springa, rämna; au/ dem ~e
stehen tu stå i begrepp, vara på väg
att; keine Sprünge machen können
ej kunna slå på stort, -brett, n.
trampolin, -feder, /. re«:år. -fertig, a.
färdig till spräng, -riemen, nt. (ridk.)
språngrem; (skrädd.) hälla. -weise, T
adv. språngvis.
Spuck||e, 7:5. (utan //.) /, spott, saliv.
-en. 2:1, tr. o. itr. [h.] spotta, -kasten,
-napf, ’nt. spottkopp, »låda.
Spuk, 5:14, m. spöke, spökeri; buller,
oväsen, -en, 2:1, itr. [h.} o. opers.
spöka, -erei, 7:1, /. spökeri, -haft,
a. spöklik.
Spul||e, 7:5, /. spole, -en, 2:1, tr. spola.
spül||en, 2:1, tr. o. itr. [h.] spola, skölja, "*"
tvätta, diska, -faß, n. diskbalja,
bunke, -frän, /. diskerska. -icht, 5:14,
n. skölj-, diskvatten; skulor; Orenlighet,
smuts, -lappen, nt. [tork-, disk]trasa,
-napf, nt. spilkum. -wasaer, n. skölj-,
diskvatten.
Spulwurm, nt. spol-, springmask.
Spund, 5:7, nt. sprund[tapµ, -hål].
spunden, spunden, 2:2. tr. [till]sprunda;
sponta.
Spur, 7:1, /. spår.
spurt|en, 2:1, tr. spåra, vädra [upp], söka,
leta [efter]; märka, känna, -hund, nt.
spårhund, stövare; (fig.) [polis|spion.
-kraft, /. väderkorn, -nase, /. fin näsa.
fint väderkorn, -sinn, nt. väderkorn.
-Spurig, (i Sinns.) schmal^ smalspårig.
spurlos, a. spärlös.
sputen, 2:2, sich —’ skynda sig.
Sr. s» Seiner [Durchlaucht o. s. v.].
st. =5 statt.
St. = Sankt.
Staat, 6:2, (dim. Stätchen) nt. stat; (utan
pl.) ståt, prakt; mit efw. ~ machen
lysa, pråla, stoltsera med ngt -lieh,
a. stats-, offentlig, allmän. -samt,
n. stdtsämbete. -sangehörigkeit, /.
nationalitet. -sanwalt, nt. allmän
åklagare, -sanwaltschaft, /.
åklagar-makten. -sbürger, m. medborgare,
-sdegen, nt. gala-, paradvärja,
-sge-fährlich, a. riksfarlig, -gefangene(r),
nt. politisk fånge, -flgelder, pl. stats-,
allmänna medel. -sgrundgesetz, n.
konstitution, grundlag, -shausbalt. nt. ,
statshushållning, -•prüfung. /. ämbets- "*"
examen, -srat, m. statsråd.
-»Schuldschein, nt. statsobligation, -sstreich,
nt. statsstreck, -kupp. -sum wälzung,
f. revolution. -suniform, /. gala-,
paraduniform. -»Verbrecher, ni.
politisk förbrytare, -avermögen, n.
nationalförmögenhet, -swesen, n. statens
angelägenheter, -swirt. m.
nationalekonom.
Stab. 5:7, (dim. Stäbchen) nt. stav, käpp,
stäng; (fig.) stöd; (mil.) stab. -elsen. n.
stångjärn. +
Stabilität. 7:1. (utan //.) /. stabilitet,
stadighet, varaktighet, beständighet.
Stab||reim, nt. stavrim, allitteration,
-s-arzt. m. stabsläkare, -shoboist, nt.
tamburmajor. -sofflzler. nt.
stabsofficer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
