Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - steril ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fitertl
still vergnügt
Steril, a. ofruktbar, -sam. -ität, 7:1,
(utan fi.) /. ofruktbarhet.
Sterke, 7:5. /. kviga.
Stern, 5:14, m. stjärna, •bild, n.
stjärnbild, konstellation, -deutet, m.
Stjärn-tydare, astrolog, -gucker, F
Stjärn-kikare, astronom, -hagelbesoffen,
-hagel v o U, a. dödfull, redlöst överlastad,
•hell, a. stjärnklar. -kunde, (utan
pl.) /. astronomi, -schnappe, /.
stjärnfall, -skott, -warte, /. observatorium.
Sterz, 5:14, «., Sterze, 7:5, /. stjärt;
gump (hos fåglar); plogstjärt.
Stet, a. ständig; stadig. -Ig, a. ständig,
ihållande, oavbruten, -igkeit. 7:1. (utan
fi.) /. beständighet, kontinuitet. •»,
act-v. städse, alltid.
L. Steuer, 5:17. n. styre, roder.
2. Steuer, 7:5, /. skatt, pålaga; [-[be]främjande,-] {+[be]främ-
jande,+} -amt, n. uppbördsverk,
-kontor, -anschlag. m. taxering, -aufseher,
m. upphönIsman. -bar, et. styrbar;
skatt-skyldig, beskattningsbar; das Schiff ist
nicht — fartyget lyder icke roder,
-be-amtetr), m. uppbördsman, -bord, n.
(sjö.; styrbord, -einnehmer, m.
uppbördsman, -elnschätzungskommlssion,
/.taxeringsnämnd, -erhebung,/.
skatte-upp»>örd. -frei, a. skattefri; frälse,
-kasse, /. uppbö’rdskontor, -kraft, /.
skatteförmåga, -mann, (pl. -männer
o. -leutt) m. styrman, -n, a:i, tr. o.
itr. [h. o. s.} (sjö.} styra; bidraga, lämna
bidrag; betala utskylder, skatta; einer
(dat.) Sache ~ avstyra, stävja en sak.
-pfllchtig, a. skattdragande, -skyldig.
-rad, n. (sjö.) ratt. -ruder, n. styre,
roder, -wesen. n. skatteväsen,
-zet-tel, m. debetsedel.
Steven, 5:18, m. (sjö.) stäv.
Steward. 8:2, m. Stuart, proviantmästare
(på fartyg), -eß, 7:1, /. uppasserska,
städerska.
StGB. = Strafgesetzbuch.
Stibitzen, 2:3, tr. F snyta, stråla, knipa.
Stich, 5:14, m. sting, styng; stickord,
pik; skiftning; gravering; [koppar- etc.]
stick; häll (i sidan); (i kort) stick; ~
halten hålla streck; im ~[e] fassen
lämna l sticket; einen ~ haben ha en
florshuva; ha en skruv lös; (om drycker)
börja surna, -azt, /. (timm.) tväryxa,
•blått. n. (mil.) stickblad; trumf (i kort);
skottavla (föremål för skämt), -el, 5:17,
m. [grav«, svarvjstickel. -elei, 7:1, f.
stick-, glåpord, speglosa. -ein, 2:1, tr.
o. itr. (A.) arbeta med stickel; sv (med
små styng); ge stickord, pika. -fest, a.
osårbar, -haltig, a. som håller streck,
(full]giltig, -ler, 5:17, m. retsam
människa, retsticka. -Ung, 5:14. m. (zool.)
spigg- -wähl, /. (slutligt) omval mellan
två. -wort, n. slagord; uppslagsord;
(teat.l replik.
Stick||arbeit. /. broderi, -en, 2:1, tr.
brodera, sticka, sy; itr. [s.] [hålla på
att] kvävas [av]; storkna; kikna. ~.
5:18, m. sticka; kvävning[sanfall].
-er, 5:17, m. brodör. «erei. 7:1, /.
broderi. -fluO. (utan //.) m. stickfluss.
-husten, m. kikhosta, -luft, /.
förpestande, kvävande luft -nadel, f.
brodernål, -rahmen, m. broder-,
sybåge, -stoff, m. .kväve.
Stieben, 1:9, tr. o. itr. [h. o. t.} flyga;
(om damm) yra, ryka; skingra; aus
ein-ander~ skingra sig [hastigt åt alla håll].
Stiefbruder, m. styvbroder.
Stiefel, 5:17, m. stövel, -anzieher, m.
stövelknekt; skohorn, -ette, 7:5, /.
stöflett. halvstövel, -a, tr. sätta stövlar
på; gestiefelt und gespornt färdig till
uppbrott. -putzer, m, skoputsare.
-strippe, /. stövelstropp, -stülpe, /.
stövelkrage, -wichse, /. blanksmörja,
-zieher, m. stövelknekt.
Stief||geschwister. pl. styvsyskon,
-mutter, /. styvmoder, -mütterchen, n.
(bot.) styvmorsviol, pensé.
-mütterlich, a. styvmoderlig. -väter, m.
styvfar.
Stiege, 7:5. /. trappa; tjog.
Stieglitz. 5:14. "*• steglitsa.
StieX 5:14, m. skaft, handtag; (bot.)
stjälk, -en, 2:1, tr. sätta handtag ell.
skaft på. -ig, a. (i smns.) kurz~ med
kort skaft ell. stjälk.
stier, a. stirrande, stel. <~, 5:14, rn. tjur;
(astr.) Oxe[n], -en, 2:1, itr. [A.] stirra.
1. Stift, 5:14. m. stift, griffel, nagel;
Zahn~ tandskärva; Blei~
blyertspenna.
2. Stift, 5:14 o. 5:3, n. stiftelse; kloster;
biskopsstift, dumkapitel, -en, 2:2, tr.
stifta, grundlägga; anstifta,
åstadkomma, föröva; skänka, testamentera; slå
stift i. -er, 5:17. m. grundläggare,
stiftare, -erin. 7:2. /. stiftarinna.
-s-dame, -sfrau, /., -sfräulein, n.
stifts-fröken, -fru, -jungfru, -sherr. m.
domherre, kanik, -shntte, /. stiftshydda,
tabernakel. -skirche, /. domkyrka,
katedral, -ung, 7:1. /. stiftelse,
grundläggning. -ULgsbrief, m. gåvobrev,
-ungsfest, n. årsfest, -högtid.
stigmatisieren, a:i, tr. stigmatisera;
brännmärka.
Stil. 5:14, m. stil -gerecht, a.
stilriktig, -enlig, -isieren, 2:1, tr.
stilisera, avfatta, [skriftligt] framställa,
-ist, 7:3, m. stilist, författare,
skriftställare, -istisch. a. stilistisk.
still. a. stilla, tyst, lugn; im ~«n i (all]
stillhet, hemligt, obemärkt; — sein Tara
tyst, tiga; dem ~en Trunke ergeben
sein skåpsupa; "- davon l tyst! inte ett
ord! die ~e Woche påskveckan, -e,
7:5, (utan pl.} f. stillhet, tystnad, -het;
stillestånd, -en. 2:1. tr. stilla, lugna,
tillfredsställa; amma, giva di; rf«* Durst
<•» släcka törsten; einen Aufruhr **•
dämpa,’ undertrycka ett uppror, -halten,
itr. hålla sig tyst; stanna; tr. hålla tätt.
Stilleben «avdeL Stiil-lebtn], n. lugnt,
stilla liv; (mal.) stilleben.
Stillschweigen, (utan pl.) n. tystnad,
-schweigend, a. tigande, tyst. -ställd,
m. stillestånd, stock ning, stagnation,
•nag. 7:1, /. stillande Se. -vergnügt,
a. nöjd och belåten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
