Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - weitab ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
weitab
- 291 -
werben
ver <~ert och vein mer? *~er nichtsl
Ingenting annatt das ~e suchen taga
till flykten; und so i~>er och sä vidare;
es <~ bringen komma långt; bei ~>em
der fr fß té den ojämförligt störste;
des teeren darlegen vidlyftigt förklara;
nicht i~erl stannal hallt -ab, adv.
långt ifrån, -ans, adv. (vid superi.)
vida, ojämförligt, -berühmt, a.
vitt-berörad. -blickend, a. långtseende.
Weitl|e, 7:5, /. vidd, avstånd, bredd,
om-fång; vida världen, fjärran, -en. 2:2,
tr. utvidga, förstora, släppa (lägga,
tänja) ut; sich ~ [ut]vidgas.
Weiter|]beförderung, 7:1, /. vidare
befordran, -e, 7:4, (utan pl.) n. das f~
resten, fortsättningen; enskildheterna,
-geh[e]n, itr. gå vidare; so kann es
nicht -’ så kan det icke fortgå, -hin,
adv. vidare, -n, 2:1, tr. vidga, -reise,
/. fortsatt resa. -ung, 7:1, /.
vidlyftighet, svårighet.
weit||gehend, a. vittgående, -gereist,
a. vittberest. -ber, adv. långt ifrån.
-hin. adv. på långt håll, långt [borta],
vida omkring, -l&uf[t]ig, a. vidlyftig,
utförlig, vidsträckt; ein ~er
Verwandter släkting på långt håll. [–lauf[t]ig-keit,-] {+-lauf[t]ig-
keit,+} 7:1. /. vidlyftighet &.
•maschig, a. grovm äskad, -schweifte, a.
vidlyftig, mångordig, -tchweifigkeit.
7:1, /. vidlyftighet £. -sichtig, a.
lång-, framsynt, -sichtigkeit, 7:1, (utan
-J- pl-} f- långsynthet S£. -tragend, a.
högst, mycket viktig, vittomfattande,
vittgående.
Weizen, 5:18, m. vete; türkischer ~> —
Mais.
welch||[er, -e, -es], pr ön. (interr. o. ret.)
vilken, vilket; (pl. av. subj.) några,
somliga, -ergestalt, adv. under vilken
form, på vad sätt. -erlei, (oböjl.) a.
hurudan.
Welf. 5:14, m. [5:3, M.] vilddjursunge.
Welfe, 7:4, m. (hist.) velf, guelf.
welk, a. [för]vissnad, vissen, förtorkad;
(fig.) slapp, -en, 2:1, itr. [s.} vissna;
tr. torka.
Wellt|blech, n. korrugerad plåt. -e, 7:5,
S. våg. bölja; axel. hjulstock, spindel;
[ris]knippa, -enbrecher, m. vågbrytare,
-enformig, -ig, a. våg[form]ig. krusig,
-enlinie, /. våglinje, -enschlag, nt.
böljslag, bränning.
Wels. 5:14, m, mal(fisk).
welsch, a. utländsk, välsk, romansk,
fransk, italiensk; die <~>e Sch-wei* rö*
manska Schweiz; —er Hahn
kalkontupp; <"-* Nuß valnöt, -en, 2:3, itr.
[h.] tala rotvälska, obegripligt, -land,
n. Italien.
Welt, 7:1. /. värld; Mann von ~>
världs-man; alle *~ hela världen, alla
människor, en och var; dit g’ange
christliche ~ hela kristenheten; so geht’s
in der ~ så är världen[s gång]; aus
der >*> gehen gå ur tiden; zur ~
bringen föda [till världen], ge livet åt;
jtur <~ kommen födas, komma till
världen; eine Reise um die ~ en resa om-
kring jorden; jn. aus der ~ bringen,
räumen eil. schaffen röja ngn ur
vägen, -all, 5:17, (utan pl.) n.
världsallt, universum. -alter, n. världs-«
tidsålder, -ansstellung, 7:1, /.
världsutställning, -bekannt, a. världsbekant,
-berühmt, a. världsberömd,
-beachrei-bung, /. världsbeskrivning, kosmografi,
-btirger, m. världsborgare, kosmopolit,
-enall — Weltall, -entlegen, a.
avsides belägen, -fremd, a. främmande för
världen, -gehäude, n. världsbyggnad,
-gegend, /. väderstreck, -geistliche|r),
m. (kat.) präst (ej tillhörande ngn
klosterorden), -gericht, n. yttersta domen,
-geschieht«, (utan pl.) f. världshistoria,
-getriebe, -getümmel, n.
världsvimmel, -handel, (utan pl.) m.
världshandel, -handel. pl. världens ävlan,
-kar-te, /. världs-, globkarta, -kenntnis,
(utan pl.) f. världskännedom, -vana,
levnadsvett, -kind, n. världsmänniska,
världens barn. -klug, a. världsklok,
-kb’rper, m. världs-, himlakropp,
«ku-gel, /. jordklot, -kunde, /. kosmologi,
-kundig, a. världskunnig; världsbekant.
-lauf, (utan pl.) m. världens gång.
-lieh, a. världslig, -mann, 5:1, m.
världsman, -meer, n. världshav, ocean.
-Ordnung, 7:1. /. världsordning,
-post-karte, /. utländskt brevkort, -priester,
m. = Weltgeistliche(r). -regierer, m.
Gud. -Schöpfer, m. världens skapare. +
-Sinn, m. världslighet; (ibl.) flärd,
fåfänga, -sitte, /. fin takt, belevenhet.
-teil, m. världsdel. -Untergang, m.
världens undergäng, -verkehr, (utan
pl.) m. världssam färdsel, -weise, a.
världsvis, erfaren, filosofisk, -weise(r),
5:0, m. filosof, -wunder, n. världens
underverk. j.
Wend||e, 7:5, /. vändning, -punkt, skifte,
-ehals, m. (fågel) göktita. -ekreis, m.
vändkrets, tropik, -eltreppe, /. vindel-,
spiraltrappa, -en, 2:2 o. 3:1, tr. o. itr.
[h.) vända; använda; ägna; kosta på; mit
Bender Post [med] omgående [post].
sich ~> vända sig; taga vägen, -epunkt,
m. vändpunkt, -ung. 7:1, /. vändning;
(ridk.) volt: (mil.) svängning,
frontförändring; krökning. j.
wenig, a., adv. liten, ringa, litet, fog«,
fä; i~e få; ein <~ något litet, en smula,
litet; f*er (komp.) mindre, ringare,
obetydligare; (ibl.) sämre, lägre rang; ~er
•werden minskas; um so ~>er sä mycket
mindre; nichtsdestot~er icke dess
mindre; gum festen åtminstone, minst,
-keit, 7:1, /. litenhet, ringhet, lappri;
meine <— min ringa person. -Stens,
adv. åtminstone.
wenn, kon j. om, ifall, då. när; und ~
ich... om jag så ... «-* auch om ock,
om än, fastän; ^gleich ehuru, änskönt.
Wenzel, 5:17, m., npr.; knekt (i kort).
wer, pron. (interr. o. rel.) vem? vilken?
den som, var och en som; (obest.)
någon; es sei —’ es wolle vem det vara
må. -da! it j. vem där?
Werb|]egeld, n. värvningspengrar, -«n,-f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
