- Project Runeberg -  Rösten av en som ropar i öknen /
32

(1928) [MARC] Author: Bengt Oxenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

man säger, över hövan bönhörd. Och Gud är dock en
Herre, som kräver att bliva tagen på allvar. Och just
därför skulle kunna hända, att han tar dina böner på
allvar. Så se nu till, käre, om du verkligen och på
allvar vill, att Gud skall för din enskilda del höra din bön
om väckelse i församlingen.

Hur skulle det i sådant fall gå? Jo, säger vår text,
"då skall den ene säga: ’Herren tillhör jag’, och den
andre skall åberopa Jakobs namn, och en tredje skall
bruka Israel såsom ett ärenamn." Ja, det här tycker du
att du kan vara med om. Ty du har under många år
vant dig vid den tanken, att du skall tillhöra Herren,
och att bruka Israel såsom ett ärenamn. Yisst vill du
säga, och visst vill du att andra skola säga om dig, att
du tillhör Herren. Det var då intet att grubbla över,
menar du.

Men är dit riktigt säker, att du tar dessa ord i samma
mening som profeten? Se dig noga före. Ty det är ett
litet ord i texten, som jag nu senast hoppade över. Och
detta gjorde jag för att ge dig anledning till förnyad
prövning av det svar du kan ge på min fråga, om du
verkligen vill bliva bönhörd. Det överhoppade ordet var:
’ ’och en tredje skall skriva på sin hand: ’Herrens egen’.’’

Säkert har du, min åhörare, hört talas om någon ung
man, som från en oansenlig ungdom kommit sig upp i
världen, som det heter. Under sin ungdom var han
kanske ute som sjöman på någon ostindiefarare. Och under
denna tid lät han på sig använda det bland sjömän
vanliga bruket att på sin arm eller sitt bröst inrista eller,
som det också kallas, tatuera in någon bild, t. ex. ett par
korslagda flaggor eller ett ankare eller några ord,
vilkas innebörd den tiden stod för honom som något myc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:32:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosterop/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free