Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Förvisso har undergivenhetens, lärandets, kärlekens
idé i Jesu egna ord i evangelierna vunnit mäktigare
uttryck än hos någon av hans efterföljare: "Men jag
säger eder: Älsken edra ovänner, och bedjen för dem som
förfölja eder, och våren så eder himmelske Faders barn."
Men icke är det enbart — eller i första rummet —
detta vi åsyfta när vi kalla honom det oförlikneliga
lammet, ’’Guds Lamm, som bär världens synd". Detta
blev han endast genom sin fullkomliga lydnad, sitt
fullkomliga uppfyllande av sitt eget kärleksbud. De hava
funnits efter honom — en Matilda Wrede, blodsvittnen,
missionärer, diakonissor, slumsystrar m. fi. — som i
mycket hög grad lytt detta kärleksbud. Men på någon
punkt har det alltid brustit; ty de hava alla varit ’
’människor, behäftade med svaghet". Endast han frambar
det fullkomliga offret och blev härigenom
"överstepi*äs-ten, fullkomnad till evig tid" (Hebr. 7:28). Vittnesbörd
härom — ett enda — fick han, innan han utandades sin
sista suck, av den ene rövaren — en Hallonen — vid sin
sida: "Oss vederfares detta med rätta, ty vi lida vad
våra gärningar äro värda; men denne har intet ont
gjort."
Härmed nåddes på en punkt i mänsklighetens historia
idealet, det absoluta. Men det absoluta faller till sitt
väsen utom — utöver — det mänskliga. I Jesus fanns
den fullkomliga heligheten och den fullkomliga
kärleken i hel och innerlig förening. Härigenom blev han
Guds Lamm, som bär världens synd.
Därför sjunga vi icke blott som i en av våra nya
psalmer:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
