- Project Runeberg -  Rösten av en som ropar i öknen /
381

(1928) [MARC] Author: Bengt Oxenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’381

under dessa fattiga årtionden, helt plötsligt skulle
upphöra att existera.

Ett sådant talesätt är endast en förvrängning av en
förnimmelse, som hör till det allra djupaste i vår inre
varelse. Det är inte från det futtiga i vårt kretsande
kring oss själva, som odödlighetstron utgår, utan
tvärtom från det högsta och vackraste i vårt jag: från vår
förmåga att fatta i sikte sådant, som till sin natur icke
tillhör jordelivet. När vi äro varelser, som kunna fatta
i sikte och med en livet igenom sig sträckande
uthållighet fullfölja mål, vilka äro av natur att icke — annat
än på ett mycket ofullkomligt sätt — kunna realiseras
under detta livet; när vi äga ett intellekt, som förmår
tänka tankar och uppföra tankebyggnader, vilka sätta
ett frågetecken för hela denna yttervärlds realitet,
sådan vi förnummit den; när vi alla bära inom oss
förnimmelsen av, ja, den outsägliga längtan efter en
skönhetsvärld av helt annan fullkomlighet och renhet än den
vårt öga här någonsin skådat eller kan få skåda, en
skönhetsvärld, som med sådan kraft gripit de
förnämsta av mänsklighetens skapande snillen, att de förmått
i toner, i ord, i färg, i bild återgiva brutna — men märk:
endast brutna — strålar av denna med deras inre öga
förnumna värld; säg: är det ej redan härav klart, att
vi till vårt väsen äro varelser av natur att till vårt
innersta jag tillhöra en annan värld, en värld, som icke
kan tillintetgöras av att vår kropp nedbrytes i döden?

Ja, än mer: leva vi verkligen och i sanning ett liv i
gemenskap med Gud, vår himmelske Fader, stå vi
dagligen i böneumgänge med honom —• är det då ej klart,
att en varelse, som förmår bedja till Gud, den Evige,
denna varelse är i sitt väsen så besläktad med denne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:32:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosterop/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free