Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I stadsplanerandet har de senaste åren skett en revolution
som består i en begynnande vetenskaplig uppfattning i motsats
till den äldre konstnärliga. Man börjar metodiskt undersöka
behoven och systematiskt söka lösningar. Men i samma mån
som fordringarna sålunda stiga, vidgar sig också begreppet
stadsplanering till att slutligen omfatta en verklig samhällenas
planhushållning (planmässig bostadsförsörjning framför allt), vari
stadsplanen i inskränkt bemärkelse ingår som ett led.
Några av de f. n. aktuella stadsplaneproblemen äro följande:
Bostädernas tillgodogörande av solljuset. Detta problem
jämte de ökade fordringarna på rymlighet och planteringar
mellan husen ha lett till att det gamla systemet med kringbyggda
trånga gårdar ersatts med fritt lagda parallella huslängor. Man
kan icke längre tillåta det intensiva utnyttjande av marken
och den trånga bebyggelse som hittills varit vanlig i våra större
städer. Härvidlag har Stockholmsutställningens
bostadsavdelning verkat banbrytande i Sverige. Den väckte intresset och
skärpte allmänhetens fordringar på stadsplanen ända därhän
att det nu på sina håll börjar bli riskabelt att placera pengar i
fastigheter i otidsenligt planlagda bostadsområden.
En annan fråga som måste lösas bättre är bostadshusens läge
i förhållande till de stora trafiklederna. Det har ju hittills
gällt såväl på landet som i städerna, att den finaste platsen att
bo är vid stora vägar och gator. Den ökade trafiken med dess
buller och bensinlukt har kullkastat denna åsikt. Numera
söker man förlägga bostadsområdena något avskilt från
huvudtrafikplatserna i lugn och ro vid sekundära bostadsgator.
En tredje fråga gäller planeringen av bostadsområdena i
förhållande till arbetsplatserna (industri- och kontorsområden) på ett
sådant sätt att onödigt långa vägar undvikas. I allmänhet kan
man säga att en stark trafik i en stad tyder på att staden
är illa planlagd.
Ett helt problemkomplex är regionplaneringen: att
åstadkomma samverkan mellan grannkommuner i avsikt att ordna
gemensamma intressen, t. ex. trafikförhållandena och på ett
tidigt stadium disponera marken på en vid omkrets omkring
samhällena för att förhindra att åtgärder vidtagas som
försvåra den framtida stadsplaneringen.
Det stora hindret för rationell stadsplanering är
privat-ägandet av jorden. I gamla stadsdelar har jordvärdet oftast,
till följd av att samhället utvecklats och allmänna anordningar
av värde vidtagits, stigit till en sådan höjd att en ur hygienisk
och trevnadssynpunkt nödvändig sanering är omöjliggjord, då
lagstiftningen icke tillåter tillräckligt kraftigt ingripande. Vid
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
