Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lagstiftningsfrågor.
Av Byråchefen Kurt Bergström.
BOSTADSFRÅGAN har på mångahanda sätt påkallat
samhällets inskridande i lagstiftningsväg. I vissa fall är denna
lagstiftning visserligen av grundläggande betydelse för
bostadsförhållandena men av så allmängiltig natur, att den knappast
kan direkt hänföras speciellt under bostadsfrågan, lika litet
som vi pläga hänföra en så primär livsbetingelse som atmosfären
till vårt »uppehälle». Så t. ex. är hela det lagstiftningskomplex,
som reglerar inteckning av fast egendom och som därmed
möjliggör belåning, d.v.s. ytterst hela bostadsmarknadens
finansiering, av grundläggande betydelse för bostadsfrågan, utan att man
dock torde kunna betrakta den såsom en »bostadslagstiftning».
Boendet innebär alltid i någon form ett nyttjande av fast
egendom. Alla med sådant nyttjande förbundna spörsmål
regleras som bekant genom en särskild lag av den 14 juni 1907
om nyttjanderätt till fast egendom, vilken utgör grundstommen i
en av våra s. k. balkar, nya jordabalken. Såsom ett särskilt
kapitel (3) ingår i denna lag en avdelning »om hyra»,
innehållande de viktigaste bestämmelserna, vilka reglera förhållandena
mellan hyresvärd och hyresgäst vid upplåtelse mot hyra. Då
cirka fyra femtedelar av bostadsbeståndet i våra städer och
stadsliknande samhällen nyttjas mot hyresupplåtelse, kan detta
kapitel betecknas såsom en av bostadsfrågans »grundlagar».
Under krisåren ingrep lagstiftaren med utomordentliga medel
på hyresmarknaden (hyresstegringslagstiftningen) och kringskar
till hyresgästens förmån väsentligen den fria likställighet, som
1907 års lagstiftning i huvudsak lämnar de båda avtalande
parterna. I samband med denna extraordinära lagstiftnings
avveckling infördes genom 1923 års »lag med vissa bestämmelser
om hyra» en del smärre bestämmelser, åsyftande att tillgodose
vissa framförda sociala reformkrav.
Dessa bestämmelser liksom ock några i 1907 års lag äro av
s.k. tvingande natur, vilket innebär, att hyresavtalet i en del
förening, men endast under två förutsättningar. För det första
att fastigheten ligger i ett växande samhälle och för det andra
att landets penningvärde är något så när konstant.
ATT LÄSA:
Lagen om bostadsrättsföreningar.
Statistisk årsbok 1931.
1:a Allm. svenska bostadskongressens förhandlingar. 1930.
Div. uppsatser i tidskriften Vår bostad.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
