Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behovet m. m., i hög grad växlar på olika orter allt efter deras
storlek och sociala struktur. På grund av sin mångtydighet
utgör ledighetsprocenten knappast någon tillförlitlig barometer för
avläsande av hyresmarknadens växlingar, och bättre insikt
härvidlag kan vinnas genom analys av marknadens olika faktorer.
Dessa regleras ytterst genom tillgång och efterfrågan, men
tillämpade på bostadsområdet innesluta dessa begrepp många
invecklade och svårbestämbara förhållanden.
B o stads tillgången betingas i första rummet av
nybyggnadsverksamheten, och när denna, såsom i vårt land, övervägande
bedrives av enskilda företagare, beror dess omfattning i första
hand av de vinstutsikter, som erbjudas genom differensen mellan
gällande hyrespris och bostadshusens produktionskostnader.
För byggnadskostnaderna, vilka liksom hyrorna drygt
fördubblats sedan åren före världskriget, spela givetvis de höga lönerna
inom byggnadsyrkena en betydande roll, dock kanske ej så
utslagsgivande, som man ibland håller före. Av stor vikt är
finansieringen, då byggnadsindustrien är en mycket
kapitalkrävande näring, vilken under de senaste årens livliga konjunkturer
beräknats tagit i anspråk bortåt hälften av det årligen bildade
sparkapitalet.
Medan bostadstillgången kan förutberäknas med viss marginal
ur uppgifter om beviljade byggnadslov samt pågående och
fullbordade byggnadsföretag, möta nästan oöverstigliga svårigheter
att fastställa rådande efterfrågan på bostäder. Härvid utgår
man ej sällan från vissa, ur hygieniska eller sociala synpunkter
önskvärda minimifordringar på befolkningens bostadsvillkor,
t. ex. att ingen familj med barn bör ha mindre lägenhet än 2
rum och kök. Viktigare ur praktisk synpunkt är att få ett mått
på vad man skulle kunna kalla den köpkraftiga efterfrågan
d. v. s. deras bostadsbehov, som kunna betala gällande
hyrespris. Då blir man hänvisad att söka avläsa hyresnivåns rörelser
för olika slag av lägenheter, varvid en varaktigt stigande
tendens tyder på ett ännu otillfredsställt bostadsbehov.
Hyresbarometerns utslag äro dock långt ifrån enkla och lättydda,
varför man gör klokt i att söka bilda sig en mening om de
särskilda faktorer, som sammantagna betinga bostadsefterfrågan.
I första rummet tänker man då på folkökningen. Men
födelsen av ett barn ökar knappast bostadsbehovet, åtminstone ej
genast. Och i en stad som Stockholm, där det numera födes
färre än det dör och befolkningstillväxten alltså helt beror på
inflyttningsöverskottet, medför detta i och för sig icke något större
omedelbart behov av familjebostäder. Det stora flertalet av
de inflyttade (c:a 3/4) utgöres nämligen av unga ogifta arbets-
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
