Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det finnes emellertid talrika befolkningselement, som av olika
skäl ej kunnat följa med i inkomststegringen, och som därför
ha mycket svårt att vid rådande höga hyresläge kunna förvärva
sig en människovärdig bostad. I viss utsträckning ha deras
strävanden härvidlag underlättats genom den icke-spekulativa
direkt på fyllande av vissa bostadsbehov inriktade
byggnadsverksamhet, vilken uppbäres av kommuner, stiftelser,
kooperativa bostadsföreningar m. fl. och som numera spelar en större
roll än förr, i det att c:a 20 % av det årliga bostadstillskottet
härrör ur denna källa. Lägges härtill den insats, som göres av
egnahemsrörelsen, vilken i samband med upplåtande av
trädgårdsstäder och småsfcugeområden blivit av betydelse även för
storstäderna, kommer man till, att av de senaste årens stora
bostadsproduktion i de svenska städerna omkring 1/3 varit av
ickespekulativ natur. Detta innebär en betydelsefull
stabiliseringsfaktor i bostadsmarknadens omskiftelser och tillika ett
erkännande av den princip, som framgått ur de senaste decenniernas
bostadspolitik, nämligen att det är en viktig samhällsuppgift
att tillförsäkra varje familj, oberoende av dess
inkomstförhållanden, ett visst minimum av bostadsutrymme, låt vara att detta
minimum är svårt att fixera med hänsyn till bostadsvanornas
och byggnadsteknikens snabba förändringar under de senaste
åren.
LITTERATUR.
De statistiska källorna för kunskap om bostadsmarknaden utgöras i första
hand av s. k. bostadsräkningar, de senaste utförda för Stockholm och
Göteborg 1930 av resp. städers statistiska kontor samt för ett antal
andra städer och orter 1928 av Socialstyrelsen. Översikter av
bostadsproduktionen i samtliga stadssamhällen lämnas årligen i Sociala
meddelanden, varest även redogöres för läget på bostadsmarknaden per 1
oktober. Motsvarande uppgifter för Stockholm tillika med översikter
över bostadstillgången och hyresläge vid varje årsskifte lämnas i
Statistisk månadsskrift, utgiven av stadens statistiska kontor.
Huvudsiffror från bostadsstatistiken förefinnas i de statistiska årsböckerna
för Sverige samt för Stockholm och Göteborg.
Av sammanfattande framställningar må nämnas:
Social handbok, utg. av Centralförbundet för socialt arbete 1925 (kap. XI).
Hökerberg, hft. 9: 5o, inb. 12: 5o.
Soclallagéblftnlng och éoclalt arbete i Sverige (kap. IX), utg. av Socialstyrelsen
1928, ny uppl. under förberedelse. Sthlm. Nord. bokh. inb. 3: —-.
J. Guinchard: Storstadens bostadsfråga, Stockholm 1927. Geber, hft. 2: 20.
Bertil Nyjtröm: Bostadsproblemet, artikelserie i tidskriften Vår bostad 1931.
hft. 20, 21, 23, 24—25, per häfte 3o öre.
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
