Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Intressantare iranska lånord i svenskan.
Föredrag av F. d. lektor Alfred Stenhagen.
VlD TFJ TILLFÄLLEN har den franska kulturen utövat
ett dominerande inflytande på Europa. Det var på 12- och
i3oo-talet och framför allt på 1700-talet. Under dessa skeden
sköljde en våg av franska lånord in över Norden, sökande
sig i många fall väg genom högtyskan och i äldre tider genom
lågtyskan. Att behandla dem alla är omöjligt. Låt oss därför
endast göra ett litet urval.
Några ha varit med om två lånetransaktioner. När våra
nordiska vikingar gjorde strandhugg på Frankrikes kust, hade
de med sig en del ord, som fransmännen lärde sig och sedan
ombildade. Vårt vante, där c uttalades som det engelska w,
blev i deras mun gant, och i senare tid har gant lånats tillbaka
till Sverige under formen ganté de Suede, som betyder »franska
handskar». På samma sätt blev av Vilhelm ett Guillaume, som
ännu lever kvar i familjenamnet Giljam. Vidare må nämnas
ett par andra ord, som från Norden gått ut som råvara och
kommit tillbaka i »förädlad» form. Skip, där dk uttalats som i
dkall, fick i Frankrike ett e framför dk och den franska
ändelsen -äge. Det kom tillbaka som ekipage. Första betydelsen
är ännu på franska »utrustning», »besättning på ett skepp».
Samma behandling har d ticka undergått. Därav blev etiquette,
på svenska etikett, vilket egentligen betyder en »sticka» eller
»lapp», som fästes vid en flaska med angivande av dennas
innehåll. Ett intressant ord, som haft underliga öden, är budgel.
Romarna lånade det från de keltiska folk, som de träffade
vid sin ankomst till Gallien. Av det bulga de då lånade och
som egentligen betyder »lädersäck», utvecklades ett franskt
bougette. Ordet kom sedan till England, där det fick formen
budget. I denna gestalt har det sedan hamnat i Sverige.
Betydelseutvecklingen har varit först »lädersäck», sedan den
»portfölj», i vilken finansministern hade rikets räkenskaper. Vad
är en civilingenjör? Det framgår av ordets första betydelse
på det franska ingénleur. Detta var ursprungligen en man, som
byggde krigsmaskiner. En civilingenjör är således en
ickemilitärisk ingenjör. En mängd franska adjektiv på -eux ha
kommit in i svenskan, där de fått en form på -öö. Det är den
feminina formen, som slagit igenom, och förklaringen torde vara
följande. Jämföra vi de båda franska orden doux och jaloux,
visar det sig, att doux blivit dud, ett ord, som man ibland kan få
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
