Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tragöderna skapat ett mästerverk, som ställer all samtida
dramatik i skuggan.
Känslan för teater ligger i blodet nos 0’Neill. Den är en
instinktiv, spontan kraft, som förklaras av hans härkomst.
Hans far var en viss James O’Neill, irländare, som i unga år
emigrerade till Förenta Staterna och skapade sig ett namn
såsom skådespelare och teaterledare på 90-talet. De första
åren av Eugene O’Neills liv — han föddes i New York 1888
-—• blevo följaktligen ett oupphörligt kringirrande i Staterna,
då och då avbrutet av längre uppehåll i de stora städerna, där
ett större publikum möjliggjorde ett flertal föreställningar.
Efter avslutade skolstudier och ett års vistelse vid universitetet
i Princetown, började den unge mannen sina läroår i livets skola,
vilka t. o. m. sedda mot bakgrunden av amerikansk mentalitet
förefalla såsom spännande kapitel ur någon bättre
äventyrsroman. Lusten att komma i direkt kontakt med livets risker
och chanser förde honom tillsammans med några likasinnade
unga ingenjörer till spanska Honduras. Träskfebrar drev
honom inom kort därifrån, och han lät övertala sig att träda
i sin fars fotspår och övertaga ledningen av en teatertrupp,
som skulle turnera i Västern. Men äventyren i Honduras voro
inte nog för att stilla hans aptit på spänning i livet. Jack
Londons och Joseph Conrads romaner berättade om långt mer
lockande upplevelser, och en vacker dag lämnade han sina
su-jetter åt deras öde och tog hyra på en norsk seglare som simpel
matros. Därpå följde två hundar på skiftande fartyg och
skiftande världshav, alltjämt som vanlig besättningskarl. Det var
en hård skola, men den knäckte honom inte. Rik på erfarenhet
och måhända en liten smula tamare, återvände han till New York,
där han sysslade med journalistik, tills sjukdom tvang honom
till sex månaders vistelse på sanatorium. Detta gjorde definitivt
slut på äventyrslivet. Under denna tid började han syssla med
dramatiskt författarskap och skrev 1914 in sig vid
Harvard-universitetet för att följa professor Bakers föreläsningar om
dramatisk teknik och göra sig förtrogen med reglerna för den
konstart, som nu helt fångat hans intresse.
1916 associerar han sig med ett av de amatörsällskap, som
vid den tiden sköt upp som svampar överallt i Förenta Staterna
efter europeiskt mönster — och dessa Provincetown Playerd, som
sällskapet kallade sig, uppför intill 1922 de flesta av hans
enaktare, små realistiska scener med motiv från sjömanslivet
ombord och i hamn. Det slutliga genombrottet och den stora
berömmelsen kommo 1920, då hans drama »Beyond the Horizon»
(Bortom Horisonten) uppfördes på en offentlig teater i New
York och mottogs med hänförelse av kritik och publik.
HO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
