Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 1. Januari 1933 - Radioföredrag - Kommerseråd Siegfried Matz: »Mest gynnad nation»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tullsatsen på en viss vara, skall också tillgodokomma den stat,
med vilken man har ett mest-gynnat-nationsavtal. Innebörden
av mest-gynnad-nationsprincipen är alltså: likställighet mellan
de olika länderna på den inhemska marknaden; alla länder med
mest-gynnad-nationsrätt skola kunna konkurrera under lika
förhållanden. Intet av de ifrågavarande länderna skall få intaga
en mera favoriserad ställning än det eller de andra.
Mycken strid har stått om mest-gynnad-nationsprincipens
närmare innebörd och om villkoren för dess åtnjutande. Från en
del håll har sålunda drivits satsen, att
mest-gynnad-nationsbehandlingen endast borde vara villkorlig. Om alltså en stat
beviljar en annan stat i eii handelsavtal en tullsänkning på någon
viss vara och som ersättning för denna förmån får en tullättnad
i den senare staten, så skulle endast den tredje stat i
mest-gynnad-nationsställning, som är villig att medge samma förmån
kunna göra anspråk på tullsänkningen. Detta är innebörden av
s. k. villkorlig mest-gynnad-nationsrätt. Från Sveriges sida har
emellertid hävdats, att mest-gynnad-nationsprincipen bör vara
ovillkorlig. En förmån, som medgives en viss stat, skall enligt
denna uppfattning omedelbart och utan att särskild ersättning
får krävas tillgodokomma alla de länder, som ha ställning såsom
mest-gynnad-nation.
Ett annat spörsmål, som varit tvistigt, är huruvida man kan
pålägga valuta-utjämningstullar gentemot länder, vilkas
penningvärde har sjunkit. I den nu rådande krisen har t. ex. Frankrike
gentemot länder med s. k. depricierad valuta infört en särskild
tilläggstull, avsedd enligt uppgift att utjämna den fördel, som
dessa länder skulle ha i exporthänseende genom att deras valuta
sjunkit. Denna uppfattning har emellertid ej godkänts från
svensk sida. Man har tvärtom från vårt håll gjort gällande,
att mest-gynnad-nationsprincipen skulle lägga hinder i vägen för
påläggande av en sådan särskild tull, som endast drabbar vissa
länder, men ej alla.
Under senare år har från olika håll gjorts gällande, att
mest-gynnad-nationsprincipen vore föråldrad och borde övergivas;
särskilt har därvid framhållits, att principens generella
tillämpning lade hinder i vägen för överenskommelser mellan två eller
flera stater om en inbördes sänkning av tullnivån. Emellertid
synes denna kritik ha i viss mån underskattat
mest-gynnad-nationsprincipens betydelse för världshandelns upprätthållande.
ATT LÄSA:
Sir Artbur Salter: Vägen ur krisen; Bonniers förlag 1932. Pris 4: 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
