- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
19

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 1. Januari 1933 - Radioföredrag - Professor Bertil Lindblad: Stjärnjättar och stjärndvärgar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lager. Det har visat sig genom dessa undersökningar, att den
proportion, i vilken grundämnena där uppträda, i väsentliga
drag är densamma som vi finna för jordskorpans
sammansättning och från en analys av på jorden nedfallna meteoriter. Dessa
resultat utgöra ett märkligt vittnesbörd för naturens
likformighet inom hela den vidsträckta rymd, som är tillgänglig för våra
undersökningar.

Materien i stjärnorna är helt och hållet av gasformig natur,
och stjärnorna äro gasklot av i genomsnitt mycket hög
temperatur. Den viktigaste egenskapen hos dessa gasklot är deras
strålning. Ehuru vi ej med bestämdhet veta, varifrån i sista
hand denna strålning
härstammar, känna vi
i ej oväsentlig grad
de lagar, som bestämma
en stjärnas
jämviktstillstånd samt hur detta
beror av den
energiström, som väller fram
ur stjärnans inre och
som slutligen utträder
genom stjärnans ytlager,
och vi kunna genom
indirekta slutsatser bilda
oss en föreställning om
materiens tillstånd i stjärnornas inre, ehuru detta inre naturligtvis
aldrig direkt kan bli föremål för vår iakttagelse. —- Eddington
beräknar för vår egen sol, att tätheten hos gasen i dess centrum
är j6 gånger vattnets och temperaturen omkring 40 miljoner
grader.

illustration placeholder

Spektra av de ljusstarkaste plejadstjärnorna.

De fakta, från vilka teorierna angående stjärnornas natur
måste utgå, ge oss de astronomiska observationerna. Vi lära
känna genom dessa observationer, som förut nämnts,
stjärnornas avstånd, verkliga ljusstyrka och temperatur på ytan,
men också i vissa fall deras massa, samt tätheten, eller
specifika vikten, hos stjärnmassan. Särskilt ha vissa slag av
dubbelstjärnor givit oss mycket märkliga och i vissa avseenden
sensationella upplysningar. Stjärnornas massa befinnes ofta vara
förvånande nära lika med vår sols massa, som i sin tur är 332,000
gånger större än jordens massa. Men undantag finnas från
denna regel, och »stjärnjättar» finnas för vilka massan uppgår
till inemot hundra solmassor. Dessa »jättars» fysionomi,
granskad spektroskopiskt, är också i regel ofantligt olika vår
sols mera normala typ. Vissa av dessa »stjärnjättar» ha en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free