- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
31

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 1. Januari 1933 - Musik - Wagners »Nibelungens ring» - Beethovens nionde symfoni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besegrandet av Fafner är på väg till Brynhildes klippa.
Wotan, som vet att Siegfried oskyldig skall drabbas av guldets
förbannelse, söker avhålla honom från den dåraktiga
djärvheten att bestiga den brinnande klippan och vill till sist spärra
honom vägen med sitt spjut. Men Siegfrieds svärd slårWotans
spjut i stycken och vägen ligger honom fri.

Nu växlar scenen under det att musiken ljusnar och liksom
låter åhöraren följa Siegfried genom de flammande lågorna,
som omgiva Brynhilde på den ödsliga klippan, —- därvid för
övrigt anknytande till de musikaliska motiven i slutet av
»Valkyrians» sista akt (»Feuerzauber»). Så blir det alldeles stilla,
och Siegfried upptäcker den sovande valkyrian. Först tror
han det vara en man, som vilar där i full rustning, men när han
lossar brynjan, upptäcker han att det är en kvinna. För första
gången känner han sitt hjärta bäva och med en kyss väcker han
Brynhilde.

BEETHOVENS NIONDE SYMFONI

(22 jan. kl. 2,30).

Det finns i hela musiklitteraturen säkerligen intet verk,
som det talats och skrivits om mera än om Beethovens nionde
symfoni. Den hör också obestridligen till det största och det
andligen mest betydande, som tonkonsten känner. Den är för
varje musiker och musikvän helig mark, och ett uppförande av
den betyder alltid en av de stora högtiderna i musiklivet.

Mer än någon annan av Beethovens symfonier är denna
symfoni ett personligt dokument och ett konstnärligt
testamente. Det finns intet tvivel om att Beethoven med detta verk
avsåg att i toner ge bekännelsen till ett ideal. Och det ideal
Beethoven här förkunnar är besläktat med, ja framsprunget ur
den franska revolutionens stora tanke på ett världens
broderskap. I anslutning till Schillers ode till glädjen (Ode an die
Freude) låter Beethoven sin symfoni klinga ut i orden: »alla
mänskor bliva bröder – Seid umschlungen Millionen.» Det är
denna idealism, som bär upp känslolivet i denna symfoni, och
som i förening med dess rent musikaliska skönhet gjort den
nionde symfonien till ett så enastående verk i musikens historia.

Nionde symfonien, som huvudsakligen komponerades under
åren 1822–23 skiljer sig från tidigare symfonier därigenom
att sista satsen tar i anspråk ej blott orkester utan även kör och
solister. Detta var ett brott mot all tradition, som i symfonin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free