Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 2. Februari 1933 - Radioföredrag - VII. Redaktör A. Vougt: Nedrustningskonferensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det brittiska förslaget är svårt att överblicka innan de
förhandlingar slutförts, som skola äga rum mellan de ledande
sjömakterna rörande styrkeförhållandet till sjöss, men överraskar
genom långtgående utfästelser om nedrustning i luften. Den
brittiska planen tänker sig att alla stater skola bringa sitt
militära flyg ned till samma nivå som det brittiska. Från denna
utgångspunkt företages sedan en nedsättning med en tredjedel.
Grundvalen för nedrustningskonferensens fortsatta arbete är
den resolution, som antogs den 2 3 juli och varmed
konferensens första fas avslutades. De viktigaste punkterna i denna
resolution gälla luftkriget. Det heter bl. a. att ett absolut
förbud skall åstadkommas mot luftangrepp mot
civilbefolkningen. För att nå detta mål förbinda sig de fördrags slutande
parterna att mellan sig avskaffa allt luftbombardemang under
förutsättning att enighet kan uppnås om åtgärder, genom vilka
iakttagandet av detta förbud kan göras effektivt. Bland de
åtgärder, som i detta syfte kunna tänkas, nämnes införandet av
internationell reglering och kontroll av den civila luftfarten.
Med vissa formuleringar i denna resolution yppades vid
slutvoteringen stort missnöje från vissa stater, Tyskland,
Italien och Sovjetryssland —• vilka bland stormakterna bilda
en radikalt inställd grupp för sig —- samt de åtta småmakter,
som på konferensen vid vissa tillfällen uppträtt som en grupp,
nämligen de skandinaviska staterna jämte Holland, Belgien,
Spanien, Tjeckoslovakien och Schweiz.
Slutligen förtjänar nämnas att den budgetära
begränsningsmetodens framkomlighet studerats av ett särskilt utskott, som
verkställt en minutiös granskning av de olika staternas budgeter
i syfte att utröna om i dessa de verkliga militära utgiftsposterna
också upptagas som militära. Utskottet söker även finna en
utväg ur de svårigheter, som guldmyntfotens upphävande skapat.
Som av denna redogörelse framgår har
nedrustningskonferensen till nyåret 1933 knappast medhunnit mer än en del
tekniska förstudier. Ett långt uppehåll vållades under hösten
1932 av Tysklands krav på »likaberättigande», vilket föranledde
de först i mitten på december avslutade
stormaktsförhandlingarna, som i denna del lyckades finna en enande formel.
I den av de ledande stormakterna avgivna förklaringen
lämnades, på franskt yrkande, stort utrymme åt
säkerhetsproblemet. Innan detta spörsmål tagits upp till allvarlig diskussion,
kan det knappast sägas, att nedrustningskonferensen lämnat
det förberedande stadiet.
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
