- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
93

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 3. Mars 1933 - Radioteatern - Jean Jacques Bernard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

många skiftande yttringar, ett drama som mer än någon
annanstans har anor och hemortsrätt i Frankrike. Sitt namn, comédie
tragique, har detta drama fått genom sin mellanställning mellan
den uppsluppna farsen och den ödesbestämda tragedien, det
ger både sorg och glädje och har ofta sin egentliga charme just
i det vemodiga leendet. Denna diktart har under sin långa
tillvaro återgivit tidernas skiftande anletsdrag; det är Bernards
förtjänst att han med vår tids realistiska krav har kunnat
förnya genren och åter levande och gripande för oss skildrat
människosjälens innersta skygga liv.

För att nå detta mål använder Bernard ett speciellt grepp.
Han bygger mycket på vad som inte sägs, orden låta oss blott
ana, vad som vibrerar bakom dem; därigenom blir deras verkan
långt starkare. Greppet är långtifrån nytt, det har använts av
många föregångare inom samma genre, t. ex. Alfred de Musset,
men hos Bernard är det så klart framträdande, att han ofta
betecknats som upphovsman till en »tystnadens teater». Det är
Bernards konst och hemlighet att bygga en vardagligt realistisk
dialog, så att man trots de kanske banalt enkla orden förnimmer
de själens rörelser och hemligheter, som ej bli sagda. Han
transformerar om de enkla uttrycken så att de få en andlig
högspänning, som förstärker och framhäver själslivets finaste
skiftningar. Det är också ganska intressant att iakttaga, hur
denna strävan att höja den inre spänningen genom att dämpa ner
dess uttryck, är ett litterärt tidsdrag. Man kan lägga märke till
samma tendens på många håll, inte minst i nutida svensk lyrik.

Redan 1929 introducerade radioteatern Jean-Jacques
Bernard för svensk publik med »Längtan» (sänd från Göteborg)
och året därefter gavs »Martine» och »Elden som inte ville
brinna». På svensk scen har spelats endast ett av hans stycken,
»En själ i nöd» (Dramatiska teatern, 1930). Bernards senaste
verk, »Hjärtevägen», som i tolkning av Edvard Alkman har sin
svenska premiär i radio under februari, betecknar så till vida
en nyhet i sin författares produktion, som han här utvidgat sitt
ämnesområde och låtit samtiden komma till tals på ett annat
sätt än förr. Tidens sociala problem blir en av drivfjädrarna i
den nyanserade själsutveckling, han velat skildra i
»Hjärtevägen». Kampen mellan arbetare och arbetsgivare, mellan
idealistiska och egoistiska makter inom socialismen, mellan olika
trustintressen, samt socialekonomiska experiment inom
industrien bilda här den yttre handlingen och bakgrunden till två
makars samliv. Orkestreringen har därigenom blivit rikare,
det är ej längre endast ett själsdrama, det har samtidigt blivit
ett idédrama.

93

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free