- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
101

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 3. Mars 1933 - Världsspråksfrågan - Generaldirektör B. J:n Bergqvist: Historisk orientering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tik efter analogier, hämtade från dessa språk samt de blandade
systemen, som visa större eller mindre tendens till att sluta
sig till de nationella språken, men i huvudsak stannat kvar på
den rena konstruktionens stadium.

Förnämsta rummet bland de apriorléka éyötemen intaga de s. k.
filosofiska, vilka vila på en logisk klassifikation av våra begrepp.
Meningen var, att, när man såg eller konstruerade ordet, man
tillika skulle få en fullständig definition av begreppet. Den
bekante filosofen Leibniz (1646—a 716), sysselsatte sig under
nästan hela sitt liv med tanken på ett dylikt världsspråk.
Såvitt man känner, har intet av de aprioriska språken någonsin
använts som praktiskt meddelelsemedel.

Mest typiskt för de blandade éyötemen är det på 1880-talet
framlagda Volapiik (ordet betyder världsspråk). Volapiiks
uppfinnare var en katolsk präst vid namn Schleyer. Ehuru
Volapiik på grund av det helt godtyckliga valet av ord, de starkt
syntetiska formerna och sitt i det hela egendomliga och
främmande utseende var ett långt ifrån lättlärt språk, vann det
hastigt en stor utbredning. Men tillbakagången blev snabbare
än framgången varit. För närvarande kan man säga, att Volapiik
icke längre existerar annat än som ett minne.

Som redan nämnts, kännetecknas de apoéterioriéka éyétemen
därav, att de alla, i högre eller lägre grad, hämta sina förebilder
från de nationella språken. Det är tydligt, att i samma mån
som en verklig internationell språkbas väljes, i samma mån
blir även språket lättlärt. Man kan därför säga, att man allt
mer och mer samlat sig omkring och försökt genomföra de båda
principerna: internationalitet i fråga om ordförråd och
undantagslöshet och enkelhet i fråga om grammatiken. Bland de
talrika försöken att utefter dessa linjer lösa världsspråksfrågan
må särskilt nämnas Esperanto, Ido, Occidental och NoviaL För
dessa försök liksom också för Angllc, det av professor R. E.
Zachrisson (Uppsala) framlagda förslaget attgiva engelska
språket en förenklad fonetisk dräkt, komma närmare upplysningar
att lämnas i särskilda artiklar och radioföredrag.

Om möjligheten att inom de gränser, som ett konstruerat,
»uppfunnet» internationellt hjälpépråk kan betinga, en gång fullt
förverkliga tanken råda bland språkvetenskapsmännen
stridiga meningar. Världsberömda auktoriteter finnas inom de
olika lägren. Ett varsel om tankens framtida förverkligande
ser den bekante filologen, prof. i engelska O. Jespersen
(Köpenhamn) däri, att alla nyare försök visa en omisskännelig inre
likhet och samhörighet. En och samma standardtyp av
hjälp-språk kan därför betraktas som fastslagen, så att man ej behöver

IOI

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free