Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 3. Mars 1933 - Världsspråksfrågan - Esperanto - Ido
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den på esperanto utgivna litteraturen omspänner alla fack:
vetenskapliga avhandlingar (därav från Japan omkr. 5o),
originalromaner, resebeskrivningar, turisthandböcker, reklambroschyrer
för mässor och utställningar; dessutom tusentals
översättningar av större verk, t. ex. Bibeln, Shakespeare, Göthe,
Strindberg, Selma Lagerlöf o. s. v.
BÖCKER ATT LÄSA:
Nationernas Förbund om Esperanto som internationellt hjälpspråk.
Stockholm 1923. Kr. 1: —.
Dr. J. Kreutzer: Esperanto ein Kulturgut. (På tyska). Kr. 1: 90.
B. Long: Esperanto: Its aims and claims. (På engelska). Kr. o: 60.
Prof. W. E. Colllnéon: La horna lingvo. (På esperanto). Berlin 1927. Kr. 1: 40.
Paal Nylén: Lärobok i Esperanto. Stockholm 1927. Kr. 1: •—-.
Seppik-Malmgren: Systematisk kurs i Esperanto. Stockholm 1932. Kr. o: 75.
Svendka Edperanto-Förbundet (adr. Stockholm 1): Korrespondenskurs. Kr. 1: —.
I DO.
Världsutställningen i Paris år 1900 gav impulsen till ett
storstilat försök att bland de många redan då existerande tävlande
hjälpspråken utvälja ett, som möjligen kunde anses vara
lämpligt. Tanken var, att kongresser, föreningar, lärda sällskap ete,
som kunde anses ha intresse för ett sådant språk skulle välja
delegater, som sedan i sin tur skulle utse kommitterade med
uppgift att anmoda Akademiernas internationella association att
träffa ett avgörande.
Under 7 år verkade denna delegation i angivna syfte och
kunde år 1907 publicera en lista (korporationernas), som
upptog 3io föreningar, sällskap och kongresser samt en
»akademisk» lista, upptagande namn på i,25o professorer från 189
universitet, högskolor och vetenskapliga akademier.
Då akademiernas internationella association emellertid
avböjde att åtaga sig frågans avgörande, enär den förmenade
att sakens utveckling borde närmast överlämnas åt praktiken,
ansåg delegationen det vara sin plikt att själv föra frågan mot
sin lösning. Efter omröstning bland delegaterna utsågs en
arbets-kommission av 16 personer, alla män av hög bildning och
besjälade av intresse för saken. Denna kommission begynte sitt
arbete den i5 okt. 1907 och höll inalles 18 sammanträden i
College de France, Paris.
En ständig kommitté utsågs nu med uppgift att, på grundval
av de vid de tidigare sammanträdena fastslagna principerna,
utarbeta de nya formerna för det internationella hjälpspråket.
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
