- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
108

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 3. Mars 1933 - Världsspråksfrågan - Occidental

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OCCIDENTAL.

Occidental är ett förslag till enhetsspråk, byggt på det
gemensamma språkmaterialet hos Occidentens, d. v. s.
Västerlandets, språkfamilj. Exempel på denna gemensamma ordskatt
äro: Nation, dtat, repubilc, conötltutlon, president, corwervativ, éoclallém,
communiét, é ta tion, corrldor, lampe, automobil, Intereéée, tolerant
o. s. v., o. s. v. i tusental. Då dessa internationella ord redan
tillhöra vår västerländska (eller occidentala) språkfamilj, bör
man med dem kunna göra sig förstådd så långt de västerländska
språken nå, d. v. s. i praktiskt taget hela världen. Kunde man
organisera dessa »världsord» till ett fullt färdigt språk, så hade
man ju det sökta, idealiska hjälpspråket, som utan vidare vore
förståeligt i hela världen, och vars inlärande skulle kräva ett
minimum av tid. Dess kärna av allmänt kända ord skulle kunna
bli det objektivt hållbara, kring vilket alla hjälpspråksvänner
skulle kunna samlas.

Denna idé är det grundläggande för den s. k. »naturalistiska»
riktningen inom världsspråksrörelsen. Denna riktning går
tillbaka till 1880-talet, och dess moderna representant är occidental.
Den använder den moderna vetenskapens induktiva metod:
detaljerad utforskning av det objektivt givna, därefter rationell
sammanställning av materialet till ett ordnat helt med hänsyn
tagen till språkvetenskapens resultat beträffande lagarna för
språkligt liv i allmänhet.

Resultatet av detta arbete, sådant det föreligger i occidental,
skulle kunna sammanfattas i följande karakteristiska punkter:

1. Huvudmassan av de gemensamma orden härstammar från det nu döda
latinet. Dessa ord kunna därför betraktas som politiskt neutrala. Olika
natio-nalspråk ha därjämte bidragit med ett mindre antal speciellare termer.

2. De internationella orden bilda vanligen sammanhängande grupper eller
ordfamiljer, så t. ex.: dtabil, dtabUldator, dtatlon, dtat, dtatuette, dtatldt, dtativ
o. s. v., alla av det enkla dtar, stå. I regel kan man något eller några av orden
i en sådan familj, vilket naturligtvis underlättar inlärandet av de övriga.
Exemplet visar även, hur det icke internationella grundordet dtar utvunnits ur de
givna orden.

3. Det mindre antal nödvändiga ord, som saknas internationellt, har i
occidental utvalts enligt principen om harmoni mellan språkets olika
beståndsdelar. Varje språk har, som bekant, sin egen stil eller klang vilken även
inlånade ord småningom måste anpassa sig efter. I occidental bestämmes
karaktären av den latinska huvudmassan i ordförrådet. Härigenom undvikes den
för ett hjälpspråk hotande faran att bli en oorganisk samling ord. I stället
bevaras något av de levande språkens friskhet och liv.

4. Även alla behövliga grammatiska ändelser ha kunnat hämtas ur
»världsorden». Så -d för flertal, -r för infinitiv, -t för förfluten tid och -nt för presens
particip. Jämte artiklarna un och // utgöra dessa ändelser occidentals hela
grammatik. Allt övrigt hämtas ur ordboken, i den mån man inte redan är
förtrogen därmed.

I08

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free