Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 4. April 1933 - Radioföredrag - Docent Edvard Thermænius: Våra politiska partier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klyvningar nu (fr. 1929) är delat i två partier, i dagligt tal
kallade Kilbomskommunisterna resp. Sillénkommunisterna.
De nuvarande sju partierna bestå alla av rikspartiorganisationer
samt av (i regel) ett riksdagsparti, eller, som man nu ofta
säger, en partigrupp inom riksdagen. De nu gängse officiella
partinamnen äro följande. Högern har två riksdagspartier,
Nationella partiet (i Första kammaren), Lantmanna- och
Borgarepartiet (i Andra kammaren); riksorganisationens namn är
Allmänna Valmansförbundet. Bondeförbundet är namnet
på såväl riksdagsparti som riksorganisation. Liberalerna
heta i riksdagen Liberala riksdagspartiet och i landet
Sveriges liberala parti. De frisinnades officiella
partinamn äro: Frisinnade folkpartiet i riksdagen och Frisinnade
landsföreningen. Socialdemokraternas motsvarande
namn äro Socialdemokratiska riksdagsgruppen och Sveriges
Socialdemokratiska Arbetareparti. Kilbomskommunisternas
organisation heter Sveriges Kommunistiska parti
och Sillénkommunisternas Sveriges kommunistiska
parti. Sektion av Kommunistiska Internationalen. Vardera hava sin
riksdagsgrupp, Kommunistiska gruppen respektive Kominternpartiet.
Samtliga partier kompletteras numera även av ungdomsorganisationer;
av dessa ha under det sista decenniet särskilt socialdemokraternas,
högerns och bondeförbundets vunnit stor anslutning.
Hur olika ursprung, hur olika syftemål och program våra
partier än ha, äro de varandra i organisatoriskt avseende
mycket lika. De äro helt enkelt stora riksföreningar, bestående
av lokalavdelningar ute i resp. orter (städer, samhällen,
socknar, härad e. d.), vanligen länsvis sammanslutna till
valkretsförbund eller partidistrikt, för att nu
nyttja de vanligaste namnen; dessa i sin tur utgöra tillsammans
riksorganisationen med sin styrelse i rikets huvudstad. Man
skulle också kunna säga, att varje parti utgör liksom en stat i
staten. Partistyrelsen motsvarar då regeringen;
riksdagen skulle motsvaras av respektive partiers
generalförsamling (riksstämma, landsmöte,
partikongress), som fattar de avgörande besluten ifråga om
stadgar, program och dylika viktiga ärenden.
Partiets verkliga, dagliga ledning tillkommer emellertid
styrelsen eller en mindre grupp inom denna, och man röjer ingen
hemlighet om man påpekar, att den valde partiordföranden eller
partichefen, vilken i regel är densamme som riksdagspartiets
ordförande, har särskilt mycket att säga till om.
Uppgiften för ett partis riksorganisation är ytterst att
förbereda riksdagsmannavalen och att vid dessa söka åt partiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
