Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 4. April 1933 - Radioföredrag - Docent Edvard Thermænius: Våra politiska partier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erövra så många platser som möjligt. Riksorganisationen söker
för den skull att genom en ständigt pågående agitation vinna
nya anhängare för partiets sak och att kvarhålla och
uppmuntra de redan vunna. Den får härvid stöd och hjälp av
partipressen, d. v. s. de tidningar, som förfäkta partiets åsikter.
Omedelbart före valen, under den s. k. valrörelsen, blir
denna partiets och pressens propaganda särskilt intensiv. Vid
själva valet är organisationens främsta uppgift att förmå alla,
som anslutna eller icke, omfatta partiets mening eller
sympatisera med denna, att »gå fram till valurnorna», att verkligen
rösta. Och denna uppgift är ingalunda lätt. Trots alla
partiers ivriga ansträngningar händer det alltjämt, att många
valmän sitta hemma; stundom äro de s. k. valskolkarna alltjämt
lika många eller flera än det största partiets valmanskår.
Riksdagspartiernas verksamhet bestämmes av partiledaren,
av förtroenderådet och i övrigt på partimötena, d. v. s.
sammanträden, där medlemmarna diskutera förekommande viktigare
riksdagsärenden och på förhand ta ställning till dessa. Ett
beslut, fattat på ett partimöte, är ofta av största betydelse,
ty det händer mången gång, att en viktig frågas öde i
riksdagen i själva verket avgöres just genom ett eller några
partiers ställningstagande.
Om riksdagspartierna sålunda äro nödvändiga och omistliga
i en modern demokrati, äro partiernas riksorganisationer det i
ej ringare grad. Det proportionella valsättet förutsätter helt
enkelt tillvaron av partier och bygger i alla avseenden på deras
medverkan vid valet. Om man gjorde det tankeexperimentet,
att våra rikspartier plötsligt upphörde med sin verksamhet,
skulle den nuvarande valmetoden vara oanvändbar, och det
är svårt att se, vad som skulle kunna sättas i stället.
Mycket klander riktas alltjämt mot partierna och allt
partiväsende. Den gamla svenska ■—• och icke blott svenska
-—-uppfattningen, att allt partiväsende är något skadligt, ja
moraliskt förkastligt, har tvivelsutan även i våra dagar många
anhängare i skilda läger. De må ha rätt eller orätt. Därom skall
här intet omdöme fällas. Så mycket är i alla händelser visst,
och det lär väl även partiväsendets skarpaste belackare inse,
att den moderna demokratiska staten inte kan reda sig utan
partier. Hela vårt statsliv skulle råka i ohjälplig förvirring,
om det plötsligt skulle nödgas undvara partiernas organiserade
medverkan och insats.
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
