- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
123

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 4. April 1933 - Radioföredrag - Kommerserådet Siegfried Matz: Den svenska handelstraktatpolitiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN SVENSKA
HANDELSTRAKTAT P O LITIK E N.

Kommerserådet Siegfried Æatz.

K TT HANDELSAVTAL är en överenskommelse mellan i
allmänhet två stater, i vilken överenskommelse dessa
ömsesidigt tillförsäkra varandra vissa fördelar för handel, industri o. d.

För att få den rätta blicken på vår handelstraktatpolitik
är det nödvändigt att först ett ögonblick stanna inför frågan,
hur vår export egentligen är beskaffad.

Vår export har mycket vidsträckta avsättningsmarknader.
Till England går ungefär en tredjedel av våra exportvaror; de
övriga två tredjedelarna finna köparen i vitt skilda länder,
icke minst på långt avstånd, såsom Amerika, Sydafrika och
Ostasien. Vad som med hänsyn till vår exports inriktning är av
grundläggande betydelse för vår traktatpolitik, är att de varor,
som vi exportera till dessa andra länder, oftast utgör en
förhållandevis ganska ringa del av dessa länders införsel av
ifrågavarande varor. Om nu dessa våra köpare-länder sätta tullar
på våra exportvaror, så finnes det i allmänhet andra länder,
som ha en större export dit än vi och som följaktligen också
ha ett större intresse i utverkande av tullnedsättningar på dessa
marknader. Det är därför ganska naturligt, att den svenska
handelstraktatpolitiken kommit att i första hand inrikta sig
på att vårt land ej får behandlas sämre än våra
konkurrentländer. Mest-gynnad-nationsklausulen1 har på så sätt blivit
så att säga hörnstenen i vår traktatpolitik.

Ett stort antal länder ha sitt tullsystem ordnat så, att man
på samma varuslag har dels en mycket hög tullsats
(»kamptariffen») och dels en lägre tullsats (»förhandlingstariffen»). Den
förra tillämpas mot länder, med vilka man icke har
handelsavtal, den senare mot länder, med vilka dylikt avtal avslutats.

Den svenska tulltariffen är icke uppbyggd efter ett dylikt
system. Vi ha blott en tullsats för varje varuslag (enkeltariff)
och tullsatsens storlek är i allmänhet icke bestämd med hänsyn
till kampsynpunkten. Vi ha därför icke i allmänhet inriktat
vår traktatpolitik på utverkande av speciella tullsänkningar
hos den andra parten emot medgivande av tullsänkningar eller
bindning (d. v. s. utfästelse att viss tullsats icke kommer att
höjas eller att tullfri icke skall tullbeläggas) av tullsatser, utan
vi ha i allmänhet blott rena s. k. mest-gynnad-nationsavtal.

1 Se Röster i radio, häfte i, sid. 14.

123

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free