Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 4. April 1933 - Radioföredrag - Professor Ivar Trägårdh: Från civilisationens barndomsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de viktigaste problem behandlas, som denna forskning söker
att lösa.
i. Å kerb r u ke té vagga.
Man anser allmänt, att den moderna civilisationen tog sin
början, när människan lärde sig att odla jorden och därmed
övergick till att producera föda i stället för att tidigare ha nöjt
sig med att insamla den föda, som naturen bjöd. Var och när
skedde detta? Rent teoretiskt kan man naturligtvis antaga,
att detta skett på flera ställen av vår jord oberoende av
varandra, där jordmån och klimat voro gynnsamma och där
utgångsmaterialet fanns av lämpliga vilda växter och sist men
icke minst, där de psykologiska förutsättningarna förefunnos.
Ett noggrant övervägande av de olika faktorer, som kunna
tänkas ha samverkat vid jordbrukets uppkomst, synes tala för att
det var i Egypten som denna revolutionerande uppfinning gjordes.
2. Relig lo nen é up p ko met.
Om vi ställa oss på utvecklingslärans grund och tro, att
människan ej skapades fix och färdig i sin nuvarande gestalt
utan gradvis utvecklats ur mer eller mindre aplika förfäder
under loppet av åtskilliga hundratusen år eller ännu mera,
följer härav, att vi äro berättigade att anlägga en historisk
synpunkt även på religionen, vilken liksom allt annat levande måste
haft en första begynnelse och en gradvis skeende utveckling.
3. Huddjuren t ä mj a é.
Jordbruket innebar den revolutionerande övergången från det
primitiva samlarstadiets mer eller mindre osäkra existens till
åkerbrukarens jämförelsevis trygga tillvaro. Men människans
herravälde över jorden var ej säkerställt, förrän hon lärde sig konsten
att tämja vissa av de vilda djuren, så att hon ständigt hade
tillgång på husdjur och på de nyttiga produkter de lämnade henne.
4. Gudar och konungar.
Uppkomsten av jordbruket och husdjurens tämjande innebar
ej blott fröet till en högre civilisation däri inbegripet religionen.
Den gav även efter all sannolikhet upphov till ett ordnat
statsskick, som ledde till konungadömets uppkomst och till
föreställningen, att konungen var av gudomlig härkomst.
BÖCKER ATT LÄSA:
W. J. Ferry. The growth of civilisation. Methuen & Co. London 1924. 6 sh.
—•, The origin of magic and religion. Methuen & Co. London 1923. 6 sh.
G. Elliot Smith m. fi. Early man, his origin, development and culture. E.
Benn, London 1931. 8 sh. 6 pence.
H. Peake. The origins of agri culture. E. Benn, London 1926, 6 pence.
E. N. Fallaize. The origins of civilisation. E. Benn, London 1928. 6 pence.
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
