Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 5. Maj 1933 - Radioföredrag - Lydia Wahlström: Kvinnorörelsen under senaste decenniet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNORÖRELSEN UNDER
SENASTE DECENNIET.
1920 -TALET kan ur kvinnosakssynpunkt sett i korthet
betecknas som en tid, då de svenska kvinnorna fått pröva sin
nyförvärvade andel i lagstiftningen.
Vad politiken beträffar, så har seklets tredje årtionde icke
infriat de löften, som de båda första årtiondenas energiska arbete
syntes innebära. Naturligtvis får man komma ihåg, att då den
personliga rösträtten nyss blivit genomförd och den stora nya
gruppen valberättigade till största delen utgjordes just av
kvinnor, måste alla valledningar vara angelägna om att få kvinnor
att rösta med deras listor och följaktligen medgörliga beträffande
kvinnonamn på framträdande platser. Men efter endast ett
par år hade man funnit, att kvinnorna icke voro så angelägna
att rösta på sitt eget kön, som man först trott. Kvinnliga
väljare äro av naturen alltför benägna att uppoffra sina speciella
kandidater, då man för dem framhåller, att det finns manliga
namn, som framförallt böra placeras. Kvinnornas genom
århundraden inplantade mindervärdekänsla förleder dem alltför
lätt till överdriven beundran för manlig rutin och teknik och till
underskattande av den kvinnliga begåvningen, därför att den
ligger på ett annat område än mannens.
Resultatet har blivit, att kvinnorna som partianslutna ännu
alltjämt utgöra en tämligen betydelselös minoritet. Därför har
det nog också varit en jämförelsevis fåtalig grupp av kvinnor,
som fått åtaga sig de kvinnofrågor, vilka stått på dagordningen
under det sista årtiondet och vilka höra till familjerättens,
förvaltningens och sociallagstiftningens områden. En av frågorna
gäller gift kvinnas nationalitet. Man har hittills inom alla
länder ansett självklart, att kvinna, som gifter sig med
utländsk man, följer mannens nationalitet, men kriget rubbade
mången gång på ett synnerligen påtagligt sätt denna
uppfattning. Frågan har nu liksom en hel del av sociallagstiftningens
kvinnofrågor dragits inför Nationernas förbund och prepareras
där av kvinnodelegationer från olika länder, bl. a. från den
stora kvinnoföreningen Öpen Döör International.
En fråga som ännu mer än denna intresserar alla länders gifta
kvinnor, gäller deras rätt till förvärvsarbete. De gifta kvinnorna
måste vara på sin vakt mot varje försök att begränsa deras
självbestämmanderätt, för att de icke vid mannens död eller arbets-
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
