- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
213

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 6. Juni 1933 - Föredrag - Siegfried Matz: Sveriges handelsutbyte med utlandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGES HANDELSUTBYTE
MED UTLANDET.

VÄR HANDELSOMSÄTTNING med utlandet har under
de senare åren till följd av den ekonomiska krisen helt naturligt
krympt ihop avsevärt.

Merendels har under de senaste tio åren importens värde
överstigit exportens: vi ha med andra ord haft en passiv
handelsbalans med utlandet. Ett undantag utgöra åren 1927 och
1929, då tvärtom exportens värde översteg importens.
Exportöverskottet rörde sig nämnda år kring i runt tal 3o miljoner
kronor. Eljest ha vi som sagt haft importöverskott.

Som leverantör av våra importvaror dominerar Tyskland.
Därifrån ha vi under de senare åren tagit cirka en fjärdedel a
en tredjedel av hela vårt importbehov. Därnäst kommer
England, som levererar cirka i5 %, och Förenta Staterna, som når
upp till 12 %. Från dessa tre länder ta vi ungefär 60 % av
hela vår import. Se vi nu å andra sidan till exporten, så intar
England där ungefär samma ställning som Tyskland, när det
gäller importsidan. England har brukat taga mellan en fjärdedel
och en tredjedel av hela exporten. Till Förenta Staterna har
gktt cirka 10 a 12 % och till Tyskland ungefär lika mycket.
Under de senaste åren har f. ö. Tysklands betydelse såsom
avnämare av svenska varor starkt minskat.

I början av 1870-talet voro trävaror och
jordbruksprodukter våra främsta exportartiklar och upptogo tillsammans
cirka 70 % av hela vår export, nu upptaga de tillsammans blott
cirka 25 %. I stället har pappersmasse- och pappersindustrin
ryckt fram i första planet med cirka 3o % av hela exportvärdet.
Därnäst komma metaller och produkter därav (härunder ryms
exporten av järn och maskiner) med cirka 25 %; först därefter
komma trävarorna med cirka i5 %, malmexporten med 12 %
och jordbruks exp orten med 10 %.

Den betydande nedgång vår export undergått de senare åren
■—• från 1,800 miljoner 1929 till 945 miljoner 1932 •—• har
naturligen till väsentlig del berott på de hinder för exporten, som i
utlandet genomförts. Dessa hinder ha huvudsakligen bestått av
tre olika slag: tullar, importregleringar och valutarestriktioner.
Tullinjens förnämsta seger är Englands övergång till tullsystemet
på hösten 1931. Den form av importreglering, som under
krisen blivit särskilt populär, är systemet med s. k.
kontingen-tering av importen. Förgångslandet här har varit Frankrike.
Man har därvid för vissa varugrupper (t. ex. trävaror, vissa slag

213

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free