- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
220

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 6. Juni 1933 - Radioteatern - Lysistrate

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RADIOTEA TERN.

Aristophanes* berömda kvinnodrama Lyslstrate framföres av
radio-teatern för företa gången i Sverige torsdagen den ig maj l tolkning
och radiobearbetning av Ivar Harrie och Hjalmar Gullberg. En
orienterande Inledning återfinnes här ned an.

Radio teaterns maj program upptar dessutom bl. a. en repris av Arthur
Schnltzlers skådespel Professor Bernhardi.

LYSISTRATE.

Det NORMALA är att de gammalattiska komedierna bära
namn efter de masker, som bilda spelets kombinerade kör och
balett. Konstarten hade växt fram ur den dionysiska
karnevalsprocessionen och bevarade känningen med sitt ursprung. Då
Aristophanes mitt under brinnande världskrig —- det
peloponnesiska — släppte sin fantasi lös i fågelflykten till
Himla-gökenborg, behövde han inte spränga komediens gränser.
»Fåglarna» blev ett sagospel av solsken och blå luft kring
önskedrömmen om den politiska utopiens Slaraffenland:
karnevalsstämningen räddades genom flykten från den aktuella
verkligheten. Det gick inte i längden. Ett par år senare kände sig
poeten ställd mot väggen: han var tvungen att låta sin konst
spela med i denna samma verklighet, som bara hade blivit
mycket tristare och svårare under tiden. Och detta blev
Aristophanes’ stora stund, då han höjde sig över sin egen
konstform. Den nya komedien spelade inte i det blå, utan hemma
i Athen, i själva Propyléerna, med borghöjdens gudahus i
fonden. Körerna bestodo helt enkelt av athenare: gamla
herrar och ärbara fruar. Och de fingo inte ge namn åt spelet.
För en gångs skull tillämpade Aristophanes det namnskick som
var gängse i tragedien, det allvarligt menade dramat: han
uppkallade sitt stycke efter huvudpersonen i handlingen. Här
fanns nämligen bäggedera; karnévalspoeten hade blivit
dramatiker: han lät en konsekvent genomförd handling
åskådliggöra en idé, som formulerade hans tro och värmdes av hans
pathos. Humöret blev inte lidande på att ta sig rösträtt i debatten;

220

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free