Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 7. Juli-Augusti 1933 - Föredrag - Fabian Månsson: Vikingatågen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blivit döpta och ett slags kristenhetens hedersledamöter. Dessa
besök vid Frankenhovet hava naturligtvis sports med ovilja
och fruktan av andra danska storkaxar. Man var i Norden
på många sätt underrättad om både kyrkans och
Franken-rikets tendenser, styrka och svagheter.
Så uppdeladeé Frankenriket mellan karolingerfamiljens
medlemmar, vilka fyllde landet med sina inbördes fejder alldeles
som en gång på de gamla merovingernas tid. Jätteriket
försvagades. Danska furstar voro personligt bekanta med
karo-lingerfurstarna och började rovtåg under förevändning att
stödja den ene mot den andre. I över två sekler härjade
danskarna och norrmännen, tidvis tydligtvis uppblandade med
några mellansvenska båtlag. Den ena oerhörda lösesumman
efter den andra betaltes till dem för att köpa deras avtag,
men vanligen avtågade endast hövdingen med en del av flottan
och det erhållna guldet; de andra båtlagen valde en ny hövding
och fortsatte plundringen, århundrade in och århundrade ut.
Präster, biskopar och munkar nedhöggos i tusental, kloster
och kyrkor plundrades och brändes. Jord togs från stormännen
och gavs åt de fattiga för att bekomma dessas passiva
understöd. Större delen av England, Skottland och Irland regerades
i långa tider av danska och norska konungar.
Slutligen kom en dag, då de franska floderna voro befästa
och motståndet så starkt, att ro vet blev dyrköpt och sällsynt.
De för länge sedan förfranskade norska härskarna i
Nordvästfrankrike gingo över till England och anammade detta
land. De där förut rådande norrmännen och danskarna måste
resa hem till sina länder igen.
Hemkomna till Norge och Danmark upplöste de snart det
gamla förfallande samhället. Utrustade med en ingalunda
föraktlig bildning, världserfarna, härskarvana, krigstränade,
bottenrika, flotta och gästfria och besläktade med andra stormän
blev det ej svårt för hirderna och deras ledare att göra sig
till vänner med tingens stormän och ledande bönder och tränga
in sina ledare på tingen som kungakandidater vid
regentskifte-na. Den nye kungen planterade männen av sin hird ut över
landet som kungliga ämbetsmän. I Danmark skapades en
kunglig tjänsteadel inom kort. I Norge växte herremansväldet
under aristokratisk bondegestalt. Resultatet var detsamma.
Bondemakten kantats ting för ting. De nya herrarna lade på
skatter i sina nya hemländer som de varit vana att beskatta
Britanniens och Frankrikes folk.
Det är om detta några radioföredrag skola handla.
Fabian Æånééon.
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
