Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 7. Juli-Augusti 1933 - Föredrag - Per Stolpe: Från svenska Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN SVENSKA ÖSTERBOTTEN.
P#’<a.*,^?f?*’v;
Enligt en mycket ovanlig föreställning skulle det nuvarande
Finland före 1809 na varit ett slags broderland till Sverige.
I verkligheten utgjorde det en av vårt lands fyra huvuddelar,
jämställd med de tre övriga: Svealand, Götaland och
Norrland. I den paragraf av fredsvillkoren, vari uppräknas de
landområden, som »Hans Majestät Konungen av Sverige
avstår till Hans Majestät
Kejsaren av Ryssland»
förekommer ej ordet Finland. Där
uppräknas i stället de län och
landskap, som avträddes.
Ojämförligt störst bland dem
var Österbotten, som med
sina n3,ooo
kvadratkilometer vida överträffar hela
Svealand (86,000) eller Götaland
(93,000).
Ett så ofantligt
områdenära en tredjedel av hela det
nuvarande Finland, är givet,
vis mycket olikartat till sin
natur. Dit höra fjällområden
i norr men också i söder,
Finlands största
slättområden. Stora delar av dessa
kustslätter, från Satakuntas
gräns i söder upp till Gamla
Karleby, äro först befolkade
av svenskar, som ännu utgöra
majoriteten i de flesta
socknarna på en sträcka ungefär
så lång som avståndet Stockholm.— Oskarshamn. Dessa trakter
benämnas i Finlands svenska litteratur Svenska Österbotten. Få
turister torde lockas hit. En av landets egna skalder, Jacob
Tegengren, skriver: »Främlingen, den ytlige betraktaren, upptäcker
intet tilldragande i dessa ständigt återkommande åkerfält och
ängsmarker. Ännu länge efter det den gestaltande urkraften i
tidernas morgon skulpterat Lapplands mäktiga fjäll och i stora
rytmiska linjer dragit upp de långa inlandsisarna, stängande tusen
glimmande sjöar mellan sina breda ryggar, sov den landremsa,
som en gång skulle varda Österbotten, sin trygga sömn i havets
Där Topelius diktat björkens visa.
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
