- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
272

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - III. Docent Adolf Schück: Medeltida stadsliv i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skatt, belöpande sig till omkr. 4 %. Till konungen betalade
sedan staden gemensamt en särskilt fastställd skatt, svarande
mot borgarnas antal och förmögenhet.

En omfattande kontroll utövades av stadens myndigheter
Över mått, mål och vikt samt över vissa slag av handelsvaror.
Städerna hade offentliga vågar och läto genom särskilda
ämbetsmän kontrollera alla mått- och viktinstrument genom att
märka dem med »stadens märke». Varukontrollen, särskilt
den över handeln med bröd och drycker, handhades av särskilda
vräkare. Vakthållningen nattetid, i vilken alla borgare voro
skyldiga att turvis deltaga, ordnades av utsedda värdéättare,
brandväsendet organiserades kvartersvis under ledning av
fjärdlngémän.

Staden hade ett gemensamt mulbete för kor, hästar och getter
samt en évinavall. Bränslebehovet tillgodosågs på stadens
gemensamma skogsmark. I allmänhet saknade städerna egna
sjukhus och sociala inrättningar, men där funnos ofta självständiga
helgeandéhué, där orkeslösa och fattiga erhöllo vård. På flera
håll inrättades även stadsskolor, där barnen lärde sig
nödtorftigt läsa och skriva.

Först vid medeltidens slut framträder i Stockholm vid sidan
av rådet en motsvarighet till våra dagars stadsfullmäktige,
de s. k. fullmäktige å menighetens vägnar. Deras antal var från
början 24 man steg snart till 48. Dessa stadens äldöte synas
huvudsakligen ha befattat sig med förvaltnings- och
ordningsförhållanden.

De flesta svenska medeltidsstäderna voro små och
obetydliga samhällen, vilka till det yttre knappast skilde sig från
större bondbyar. Invånarantalet var ringa, så t. ex. hade
Stockholm, rikets största stad, blott 5,000—6,000 invånare
och de flesta andra stadssamhällen blott ett tusental.

Adolf Schack.

LITTERATUR:

H. Hildebrand, Sveriges medeltid, I: 2. Norstedt. 1894. ^r* 2: ’—’•

S. Cladon, Stockholms stads återfunna tänkeböcker från medeltiden
(Historisk tidskrift 1903). Fritzes. För årg. (4 hfn) kr. 8: —. Lösa hfn
kr. 2: .—-.

A. Schuck, Studier rörande det svenska stadsväsendets uppkomst och äldsta
utveckling. Geber. 1926. Kr. 12:-—■.

Jfr även talrika framställningar av särskilda städers historia.

272

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free