- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
273

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - IV. Intendent Sigurd Erixon: Svenskt byliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKT BYLIV.

N BY i gammal ursprunglig bemärkelse, med ägor och
utrustning av normalt slag och så pass stor att den kan betraktas
som fullgången är förvisso en intressant kulturskapelse, ägnad att
öppna blicken för många mänskliga egenheter och på samma
gång för en hel rad viktiga drag i vår kulturhistoria.

Säkerligen är byn vår äldsta samhällsbildning, detta särskilt
om man tager beteckningen i dess vidaste bemärkelse. De
tidigaste vittnesbörden härom äro den äldre stenålderns
avskrä-deshögar, senare dokumentera boplatsavlagringar,
föremålsanhopningar av olika slag, rester av bostadskomplex och
slutligen större och mindre gravfält, att årtusenden igenom byar
existerat i vårt land, ehuru de säkerligen varit av skiftande art
och tydligen också växlande storlek. Först med etiékiftet (1801)
och taga dkiftet (1827), då på statens initiativ en väldig
omläggning skedde genom en procedur, som medförde en
sammanslagning av de förut splittrade ägorna i större sammanhängande
stycken för varje gård och därmed förenad utnyttning av
gårdstomterna från de gamla bytomterna, har ■—- tills vidare
åtminstone ■—• ett avgörande avbrott inträtt i våra byars
utvecklingshistoria. Det är en av 1800-talets mest genomgripande
kulturinsatser.

I olikhet mot i Mellan- och Sydeuropa ha våra byar med ty
åtföljande ekonomiska och sociala organisationsformer
utvecklats utan egentligt beroende av överordnade godsägare.
Därmed är icke sagt att icke godsägardömet betytt en hel del,
särskilt i Syd-Sverige och under stormaktstiden, men det är dock
få konstitutiva drag i vårt byväsen, som kunna härledas därur.
De äro mest av lokal eller i tiden relativt begränsad art.

Att kontinentala organisationsformer hörande till såväl byar
som städernas gillen och skrån givit de svenska byarna en del
yttre former och benämningar är säkert och detta särskilt i
landets södra delar. Betydelsen härav reduceras dock ganska
mycket, när man finner, hurusom vissa väsentliga drag i vår
byorganisation också möta hos primitiva folk, långt utanför
det europeiska kulturinflytandet. Till sin stomme går tydligen
bysamfundet hos oss tillbaka till förhistorisk tid.

De medeltida lagarna ge de första säkra konturerna av
byarnas struktur. • Det talas om att ett äldre skifte av jord och
tomter nu skulle ersättas av ett nytt med geometrisk indelning av
bytomten och ägorna utportionerade efter tomterna som norm
och regulator. Om organisationen lämnas dock endast antyd-

E

g^2—33i8oi.

273

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free