- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
275

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - IV. Intendent Sigurd Erixon: Svenskt byliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det är i de gamla byarna och deras bevarade traditioner
eller akter man har möjlighet att i detalj lära känna hela den
egenartade stat i staten, som en by utgjorde. I spetsen stod
ålder mannen eller byfogden, vald eller i tur och ordning beklädd
med denna värdighet. I byétämman hade byn sitt parlament.
Den sammankallades, likt de gamles ting, ofta ute i det fria vid
en stensättning eller stor sitthäll. Sammankallandet ombesörjde
åldermannen genom blåsning i horn eller lur eller slag på trumma
eller ännu oftare genom budkavle. På stämman ägde varje
fullvuxen bydelägare yttranderätt och rösträtt. Byns ekonomi
var givetvis huvudämnet vid stämmorna men församlingen satt
även till doms och avgjorde tvister av allehanda slag. Straffet
utgick mestadels i böter. Stämmorna avslutades i allmänhet
med gille, stundom också med lekar och idrottsövningar, där
samhällets hela manliga befolkning deltog. Syner och
kontroller utövades ofta av stämman själv. Räkenskaperna fördes
i stor utsträckning på kavlar och käppar •— sådana äro
bevarade i stort antal särskilt från Dalarna. För övrigt reglerades
skyldigheter och rättigheter inom byn mest genom
kringgångs-och bytesprincipen och ordningen markerades då genom
budkavlar. För snart sagt varje sådant ändamål hade man
budkavlar och klubbor, vare sig det gällde skyldighet att valla boskapen,
bruka kvarnen, sågen, ta emot fattiga, resa till sockenstämman,
gräva grav, resa på bröllop eller hålla vägen i lag.

Hela livsföringen var ytterst avhängig av sociala faktorer.
Principerna voro utbyte av arbetsprestationer och gåvor och
gengåvor i tur och ordning. Utan en sådan samverkan skulle
arbetet i byn eller bygdelaget kanske blivit omöjligt och
outhärdligt. Principerna höra också ihop med den i byarna rådande
naturahushållningen, som byggde på utbyte av varor och
prestationer, men detta gick så in i blodet, att systemet även
tillämpades på högtidsformer och vardagsbruk. Enhetligare kan
samhällslivets mångfaldiga funktioner gärna icke verka än här.
Det är detta som skänkt byarna och deras organisation denna
oerhörda stadga och livslängd.

På detta sätt kan man jämställa byn med sådana primära
samhällsbildningar som familj och släkt. Säkert är i varje fall att
byn och det samfundsmässigt, eller man skulle rent av kunna säga
parlamentariskt, reglerade samlivet därstädes betytt oerhört
mycket för vårt folks karaktärsdaning och sociala struktur och
att byn är en ursprungskälla för viktiga särdrag i såväl vår
rättsliga som statliga utvecklingshistoria.

Sigurd Erixon.

275

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free