- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
278

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - V. Professor K. G. Westman: Häradsting och häradsrätter, folkfrihetens värn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till häradshövdingar. De trängde undan bönderna. Ofta nöjde
de sig med att bära upp inkomsterna, men hunno ej själva att
tjänstgöra, upptagna av stora statsuppdrag och enskilda affärer.
I stället för ordnade de en vikarie, en lagläéare. Så fortgick
det till Karl XI :s regering.

Under denna tidrymd (den senare medeltiden—Karl XI),
omkring 3oo år, hade nämnden sin storhetstid. Lagläsaren
(vikarien) kunde ej göra sig gällande gent emot nämnden. Det
var nämnden, som under ledning av h är ad éd o maren, en ansedd
bonde bland nämndemännen, hade det avgörande inflytandet vid
häradstinget. Under denna tid infaller adelns övermakt. Det
var då av utomordentlig betydelse, att bönderna genom nämnden
upprätthöllo folkets delaktighet i rättsskipning och förvaltning
inom häradena. Nämnden värnade den folkliga självstyrelsen
mot adelns ensidiga klassintressen och försök att trycka ned
allmogen.

Under stormaktstiden kommo ofta landshövdingar och
kronans fogdar till tingen för att handlägga förvaltningsfrågor
med nämndens hjälp. Så småningom försvunno de från tingen,
då förvaltning och domstolar skildes åt.

Men samhällslivet hade blivit alltmera invecklat.
Rättstvisterna blevo alltmera vidlyftiga och svåra att bedöma. Vid
Uppsala universitet började från 1620-talet «—- senare även vid
Lunds —• utbildas yrkesmässigt skolade jurister. Man kunde
nu tillgodose den nya tidens behov av sakkunniga ledare av
häradsrätterna. Karl XI bestämde, att häradshövdingen skulle
vara en fackbildad ämbetsman, som själv skulle sköta sitt
ämbete. Nämnden kunde nu ej hålla sig uppe, den motsvarade ej
längre tidens ökade krav på juridiska insikter. Dess inflytande
minskades. Det blev så, att endast en enhällig nämnd kan
överrösta häradshövdingen. Den regeln fastslogs i 1734 års
lag och gäller alltjämt. Nämnden har emellertid fortfarande
stort inflytande vid avgörande av sådana frågor av praktiskt
juridisk natur, där nämndemännen äro sakkunniga på grund
av sin livserfarenhet. De göra ovärderliga insatser i
rättsskipningen och deras ord väger tungt. En fara för nämnden vore,
om dess medlemmar i våra dagars sociala strider skulle förlora
sin självständighet.

Den gamla regeln var, att endast bönder kunde bli nämndemän.
Bönderna utgjorde folket, och »nämnden var folkets del i
lagskipningen». Men detta har ändrats och nu kunna alla •—• även
kvinnor —• oavsett yrke bli nämndemän utom »den, som är i
konungens eller rikets tjänst».

Våra häradsrätter hava i urminnes tid skapats av våra för-

278

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free